klyftigatankar

Dagen började med en lååång och härlig morgon med frukost och korridorsmöte på mitt rum. Jag kollar i kalendern och inser att det, dagen till ära, är Isalnds nationaldag. Dags för skjelfti är min första tanke. Skickar iväg ett sms till Snäppan och hon infinner sig på mitt rum tio sekunder senare.
Jag, Lotta och Erik står och diskuterar världsliga saker ett tag, sedan åker jag och lotta ner på stan för att göra oss av med allla pengar i överflöd som infinner sig på våra konton.
Anna kommer förbi hem en sväng och jag längtar redan till hösten då vi måste ha en lite goodbye-sammankomst med alla i korridoren. Det blir så sorgligt när man splittras!
Dagens träningsplaner går i kras när jag slumrar till en stund på eftermiddagen och emelie sedan ringer och säger att hon är i stan. Jag åker och träffar henne en snabbis.
Jag åker sen ner till stan och ställer mig strategiskt i kvällssolen på bron vid stora torget för att invänta Lotta och kvällens Islandsfirande. Då, då får jag se någon jag trodde jag skulle träffat på myckte tidigare under min tid i uppsala. Annika promenerar ner längs drottninggatan och jag småsprigner fram för att hälsa. Jag blir glad, och hon blir glad och vi kramar om varandra och småpratar en stund. Jag saknar faktiskt att vara hemma hos dom i Östervåla och bara göra ingenting. Jag saknar Assar och Agens och Engla och skogen och att vara i ingenstans. Åh, det korta mötet gjorde min dag. Nu är jag jättesugen på att åka och hälsa på. Det borde man faktiskt göra.

På Orvars blir jag och Lotta sedan mycket besvikna på att det inte finns någon skjelfti. Hur ska man då fira Island undrar jag? Med en ny torr underbar cider tydligen. Så gick det med den nykterheten!
sen kom även erik dit och vi hade en mycke trevlig kväll.
När vi gick därifrån kände både jag och lotta att vi kommit hem igen. Det var länge sen vi gjorde en Orvarskväll. Mer sånt!

Bra ledig dag i solskensstaden uppsala.

Väl mött