klyftigatankar

Jag kommer hem och öppnar min brevlåda. Ett brev från akademiska sjukhuset.
intressant! tänker jag.
I ungefär en hundradels sekund
Sedan kommer jag på vad det är för jävla brev.
NEJ, NEJ, NEJ och åter NEJ!

bäste student,
Du är efter tre injektioner EJ immun på hepatit B.
Kontakta oss (till hösten) för ny tid och ännu en jävla spruta. Denna gång är vi barmhärtiga nog att ge den intramuskulärt! Mycket nöje!

Älska mitt immunförsvar, reagerar inte på något.

Nu har jag sagt upp mitt vackra studentrum. Tiden i korridor har varit fin. Nu har jag levt klart det glada, tokiga, unga studentlivet och går in i den vardagstristess som utmärker sambolivet.


Väl mött