klyftigatankar

Vaknade i morse. Öken i min mun. Taggtråd i min hals. Ingen röst och kan inte röra huvudet en millimeter utan att det känns som att det ska sprängas sönder i tusen bitar. Vad hände igår?
Sover lite till och det känns bättre.
Allting känns lite smått oklart. Varför tyckte vi att det var världens bästa idé att shotta väldigt mycket? Hur gick det till att våra vänner INTE blev utkastade? Varför berättar min bror chockerande nyheter för mig halv två på natten när vi är askalas? Varför gör man dumma saker på fyllan? När, var och hur försvann Maja? Hur klarade jag av att hålla mig lugn trots två panikångestattacker innan elva? Varför tappade jag rösten? Och varför fortsatte jag försöka göra mig hörd genom att skrika ännu mer? Varför stekte jag krabbelurer halv tre på natten? Hur kom det sig att jag klarade av hela kvällen utan att göra något jättedumt alls?
Det var en fantastisk kväll. Helt klart den brutala huvudvärken och att jag blev tusen gånger sjukare.

Imorrn ska jag åka buss i sju timmar. Som jag längtar!

Väl mött