klyftigatankar

Åh, mitt liv börjar få en positiv vändning, åtminståne på vissa plan.Tankesmedjan har äntligen börjat igen. Hur har jag överlevt sommaren? Jag undrar.. Nästa vecka börjar även Morgonpasset igen. Då får jag äntligen lyssna till Hanna Hellquists sköna stämma igen (och detta utan att lyssna på hennes egna skitprogram).
Har även beställt mig en ny namnskylt till höstens praktik. Kommer ha den snyggaste stundentskylten på ackis. Sådetså!
Dessutom vill både Per och Carina vill ha kvar mig på jobbet i höst. Carina kommer ringa mig stup i kvarten och Marie sa att jag var duktig och att det var kul att ha mig där. Jag blir så glad när jag hör sånt där. Speciellt eftersom jag allt som oftast känner mig smått efterbliven och sämst.

På andra plan är mitt liv och min motivation och min prestation i botten. Har inte alls sprungit idag, och tänker inte göra det heller. Tänker ligga på soffan och kolla på film istället. Sådetså

När som helst är jag inte home alone i lägenheten längre. Jag börjar på allvar toklängta till den dagen jag har mitt helt egna lilla krypin, där ingen stör och är i vägen. Man ska tydligen köpa nu, nu när världsekonomin krisar mer än någonsin. Borde passa på. Det finns ju så mycket mysigt och fint!

2 pass kvar.

Väl mött