klyftigatankar

Det känns som att jag börjar bli lite paranoid igen. Som vanligt. Typ sådär som att alla går runt och lurar mig, och jag är så jävla korkad som går på det. Då skrattar dom åt mig. Helt obefogat, ja. Men det är sådär det känns ibland. Inget är på riktigt. Folk vill bara luras och va elaka och jävlas med mig. Vad skulle folk annars hålla på med hela dagarna?
Kollade på Hitta Nemo igår, och det är fan lite obehagligt. Pappan säger typ fyra-fem gånger under filmen: "ssschh, såja. Pappa är här." Det är fan inte okej! Kommer även att tänka på den där gamla bilden som fanns på lunarstorm för hundra år sen. Sjukt. Finding Emo. Kul!
[Funny fact: Omogna erytrocyter heter retikulocyter. Dom åker ut i blodet från benmärgen och mognar till sig i blodbanan i 5 dagar ungefär. Sen är dom fullvuxna och kan transportera runt syre dom också, dom små liven.]
Jag gillar dagar som igår.

Jag va såjävla hightech igår igen. Kom på ett fantastiskt bra sätt att organisera upp mitt liv. Asbra.

Imorgon har jag gjort hälften, då har jag bara hälften kvar. Sen ska jag tydligen vara klar. Känns inte helt rätt och riktigt. Men det skall ändå firas något brutalt!
Insåg att jag har studieskulder på 102 000 svenska riksdaler. Känns bra. Bästa är att jag kommer få CSN innan helgen förhoppningsvis. Känns stabilt.

Måste ta tag i saker idag. Känns viktigt.

Väl mött