klyftigatankar

Idag har det åter varit en av de där söndagarna som jag vill ta bort från mit liv. Jag mår inte bara psykiskt, utan även fysiskt dåligt av att gå till jobbet. Har fått ett blåmärke på knäet. Och fler rivsår på smalbenen. Båda denna gång. Inga skärsår idag. Jag ser det som ett framsteg.
Imorgon måste jag ringa till Ylva på onkologen och be på mina bara (och numer blåa) knän om att få jobba där.
Snällaråå! Karin tyckte att jag var jätteduktig ju, det sa hon iallafall. Snälla, snälla, snälla! Jag kan väl få jobba häääär?
Så ska jag ringa och säga. Hon kommer anställa mig direkt.

Hängt hos Maja och "pluggat". Vi är så bra på det. Mest popcorn och te. Och dessutom en massa popcornkärnor samt vår egen version av rysk roulette. Kom dock på en massa saker som jag måste ta tag i. Etiken ska in den femte, tentan är om en vecka. Praktiska prov har jag tagit reda på exakt vilken dag jag har, men vet inte helt säkert vad det är på. Bör kontrolleras.
Funny fact: De röda blodkropparna i blodet kallas erytrocyter. En vuxen människa har 25 biljoner erytrocyter.
Imorgon tar vi tag i den nya livet.
För som Jocke så vist sa, vecka ett börjar ju faktiskt på måndag. Detta betyder att man har haft helgen på sig att ladda inför imorgon, då mitt lite nyare, litte bättre liv ska påbörjas. (jag vet att jag kommer börja morgondagen med att inte alls tvätta som jag har tänkt.)

Imorgon börjar tentaplugget!
Åååh! Tagga till nu. En vecka av total avskärmning från omvärlden. Jag, böckerna och mina anteckningar.
Plugga = livet

Väl mött