klyftigatankar

Ibland måste man prova på lite nya saker. Ibland är det värt det. Absolut.
Tog en iskall promenad imorse. Spanade in det omtalade skidspåret som Clara berättade om. Men alltså, helt ärligt. Såhär långt söderut verkar dom inte veta vad en skoter är för något. Ska man använda dom till att göra skidspår? -Jag fattar inte...
Dom har typ spårat själva, med skidor. Det går ju inte att åka i. Jag tror nog att jag får göra som jag tänkte från början. Spinning varje dag och åka hem till Falun en helg och köra skidåkning dygnet runt. För jag kommer inte lära mig valla skidor, valla skidor, ta mig ut till spåret och försöka ta mig runt när det inte är ordentligt spårat. Inte värt.
Funny fact: Om man lägger alla erytrocyterna, som finns i en vuxen människa, på en lång rad blir det raden väldigt lång. Den blir så lång att den går FEM (5) varv runt jorden. Vid ekvtorn. Det är aslångt. Närmare bestämt 200 000 kilometer, ungefär.
Har suttit hos Maja hela dagen. Pluggat, pluggat, pluggat. Hur ska allt gå in? Och varför är vissa föreläsare dumma i huvudet och bara berättar om en massa statistik? Ovärt vetande. Blir så trött på lappskrivande, kolla upp saker, försöka förstå sina gamla anteckningar och så vidare.
Hoppas Erika kommer hem snart så jag kan gå ner till henne och fika en stund istället. Orkar inte att pärmen och papprerna och böckerna stirrar sådär argt på mig. sluuutaråå!

Väl mött.