klyftigatankar

Okej. Nu börjar FatCamp Djäknen Summer of twothousandeleven officiellt och på riktigt.
Jag har inte vågat ställa mig på vågen på år och dar, har inte tränat på säkert lika länge och jag har nog hetsätit mackor eller bara svullat i mig godis och snask varje dag de senaste två veckorna (läs: de senaste två åren, med korta undantag). Jag har kallat mig för livsnjutare.
Metabola sjukdomar, tjocka lår och svällande kropsdelar i allmänhet - here I come!
Jag har gjort latheten till en livsstil. Varför ska jag släpa mig till gymmet/gå ut å springa/svettas när jag kan ligga i soffan och ba ge efter för sockerruset och saltbegäret och kolla på bra tv alternativt film? Livet är underbart!

Sen mår man lite dåligt och känner sig som världens sämsta människa. Erika är typ duktigast i hela världen. Jag avundas hennes motivation, ork, målmedvetenhet och framförallt hennes prestation. Duktiga hon! Lotta tränar varje dag och hon får det att låta så fantastiskt att hänga på gymmet. Jag tänker: Jag ska också gå å träna! Sen tar jag mitt förnuft tillfånga och lägger mig i soffan istället. Hanna tränar också hela tiden och är nog snabbast och starkast i världen (Ja, hon är Pippi Långstrump). Jocke ba bestämde sig för att inte äta en massa godis eller bröd eller onyttig skit på ett tag och var bara asnyttig i... länge.
Jag vill också va en duktig människa. Sådär som jag brukade vara. Varför blev jag en lat tjockis, som bara gör ingenting, äter allt jag kommer över och som dricker alkohol som om det inte fanns någon morgondag?

Det värsta är att jag mår som sämst efter att ha hetsätit och latat mig. Men tanken på smaken av godis och den avslappnade känslan som kommer till en när man lägger sig i soffan får mig att dö av längtan till nästa slackermoment.
Samtidigt finns det inga stunder där jag känner mig så glad och lycklig, så pigg och fräsch och nöjd som när jag, drypande av svett, går hem från friskis och bara äter löjligt nyttigt i massor av dagar. Däremot är tanken på en timmes brutal kraftansträngning är så jobbig att jag blir svettig bara av den och lägger mig i sängen och gråter en skvätt.
Livet är alltbra knepigt

Från och med nu är det enbart grönsaker, keso och kyckling resten av sommaren. Inget godis, inga popcorn, ingen glass, ingenting.
Från och med nu är det friskis, röbospåret eller hågadalen varje dag resten av sommaren. Inget mer slacker-soffhäng, ingenting.
Från och med nu ska jag bli sådär som jag var när jag var 15.
Från och med nu ska jag bli nyttig och duktig, för resten av mitt liv.

Jag ska bli så jävla fit och nyttig.
Jag hör av mig om resultatet. (Don't wait up...)

Väl mött