klyftigatankar

Jag är så himla bra på att hantera min dystymi och min nedåtgående spiral. Vaknar med illamående, ont i huvet och vill inte göra något. Hanterar det genom att avboka de två in planerade träningspassen som jag har längtat efter. För jag har ingen lust och vill hellre ligga i sängen, vältra mig i självömkan, stirra i taket och gapa som en fisk. Ångrar mig sjutton gånger till eftersom jag vet att jag kommer vara världens lyckligaste tjej om jag går och tränar. Men jag hittar liksom ingen energi eller motivation till att gå och träna. Jag vill verkligen inte.

Ligger istället och glädjs åt den fina ljushängaren jag köpte idag. Och funderar på om jag ska köpa det där lilla smyckesträdet med blommor och fjärilar på.... Ja, det ska jag!
Funderar även på när världen blev så jävla liten????? Hur gick det till? jag bara undrar... Förmodligen var det den där tisdagen.

Väl mött

ps. har blivit så van att bara ha den vänstra shiftknappen att jag enbart använder den, även på min andra dator där den vanliga, högra knappen fortfarande finns och fungerar. Och det är ju den som jag egentligen gillar mest och använder mest. Jag är skadad för livet.
ps2. längtar till imorrn när jag är tillbaka på mitt nya jobb som sjuksköterska.