Hope. It's the only thing stronger than fear
Nivet när nåt har gått så långt att man liksom har slutat hoppats. Man vet att det är kört, man har accepterat, gått vidare. Bryr sig inte längre.
Tror man.
För helt plötsligt händer det en liten, liten, liten, liten grej som gör att det där lilla lilla lilla hoppet tänds upp igen. Och man blir liksom glad för en stund. För det var precis det man behövde. Intervention!
Helt oväntat. Men ack så behövligt.
Tråkigt bara att det är nån jävel som tar det där lilla lilla hoppet, när man som bäst behöver det, och hoppar, skuttar, trampar och stampar på det. Någon plockar fram den stora köttyxan och skär sönder resterna av det lilla hoppet som någon hade lyckats locka fram.
Skit i det då.
Hej hej höstdepressionen.
Väl mött
ps. missförstå mig rätt. Älskar hösten. det finaste som finns. omöjligt att vara ledsen. Kommer dock vara lite oglad och opepp. förattjagärjag och ärsåsomjagärmest
ps2. hur tar jag mig ur det här?
ps3. har jag sagt att jag älskar ica väst?! var där på besök idag. hittade chokladdoppade popcorn. Lyckligast i världen???
Kommentarer
Trackback