I Was Looking For The Enemy

Kommer till bikupan och myser med några underbara sjuksköterskor. Erika var där. Fantastiskt.
Jag, Johan och Clara redde ut alla oklarheter kring nyår. Vi ska va här. Det var det enda vi beslutade. Resten är rätt luddigt. Det där med var och hur och vin och allt. vin!

Johanna hade slaktat sitt finger, hade hackat sönder det och behövde ha lite assistans att lägga om det. Hon hade med sig allt man kan tänka sig (en typ ren, tjock servett, tejp, sax, NaCl, plåster. You name it!) Så jag tog av mig mina ringar (är ju en exemplarisk sjuksköterska) och gjorde en insats. Mycket tjusigt. Mitt under mitt mästerverk ringer min mamma
-Hej, vill du jobba?
-Jobba med vad, närdå?
-Personlig assistent på juldagen, du får gå intro imorrn. Du får caaaaash!
Asglad tjej. Klart jag ska göra det! Tjäna pengar och sticka en person med insulinspruta. Ta hand om en trach. Kan bli huuuur spännande som helst. (Antagligen inte, but still...)
Skriver in i min kalender att jag ska jobba, blir lite nojig över hur jag ska hinna hurta runt i skidspåret, men det löser sig. Inser att juldagen är en röd dag. = Ännu mer cash! Jag kommer bli asrik.
Kanske kan du jobba nån mer dag under julen också och få en massa pengar?
Jag kan tänka mig det, ja.

Mamma ringer lite senare igen.
- Duuu, jag pratade med enhetschefen där och dom hade redan hittat nån annan, så det blir inget. Sorry. Hade du bott här hade du kunnat börja extraknäcka som det där annars. Men nu blire inget!
Baaaah! Jag dör! Jag har ju redan bokat in min kalender på att jobba juuuuh!
Men nu kan jag gå på stan och köpa julklappar och baka julgodis imorrn istället. I like that ölott!

Snaaart kommer Sara så vi kan åka heem!

Väl mött

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0