Jag ÄR hightech!

Åh teknikens underbara! Finns en kille jag gillar mer än någon annan just nu! Har ingen aning om vem han är, vad han heter, hur han ser ut, var han bor, om han har hund eller katt eller häst. Kanske gillar han delfiner och har en samling med sådana i porslin på en fin hylla i sitt vardagsrum och en stor tavla ovanför sin säng i sitt sovrum. Jag har ingen aning.
Det enda jag vet är att han inte jobbar i dag. Han är ledig, men han ställde upp för mig och talade om för mig hur jag skulle göra för att min telefon ska fungera som perfekt igen.
Han hittade det lilla felet.

Någon gillar uppenbarligen att skicka på tok för långa sms till mig så att min telefon inte orkar ta emot dom. Den lille jävlen har legat och spärrat min telefon. Men nu är det löst och fixat
Man kan ju säga lucky me att jag inte gav tillbaka Markus telefon förut. För nu kom den minsann till användning!
I'm alive again!

Ingen systemåterställning här inte!

Har promenerat från stationen. Är numer kutryggig, ser ut som Quasimodo. För mycket packning, för långt hem.
Packa upp, köpa vin, köpa mat, tvaga mig och sen är jag good to go!
kalas!

Väl mött!

Like high-tech!

Det känns så skönt att ha en fungerande telefon, tycker jag. En sån typ av telefon som man kan lita på. Det är tryggt på nåt sätt. Känns otroligt fantastiskt att jag har haft en sån där rätt billig telefon ett par månader nu, och att den fortfarande fungerar problemfritt. Att allt fungerar som det ska. Det är precis så en telefon ska vara. Då blir man så himla glad!

Helvetesjävlafittelefon som vägrar fungera som den ska! Jag ooooorkar ju inte hålla på. Teknik ska fungera bara. Man ska inte behöva hålla på juuh!
Systemåterställning, my ass! Då försvinner ju allt. (plus att jag villinte villinte villinte. (detta säger jag bara för att jag inte riktigt har stenkoll på hur man gör, och framförallt inte hur man gör för att lyckas spara typ nummer, bilder, musik, och allt annat oväsentligt.))

Sug.
Imorrn ska jag fixa det, på nått jävla vänster.
Så här får det inte gå till ju!

Väl mött

Fuck you, I'm from Dalarna.

Sitter på jobbet. Läser tidiningen. Sidan där det står om dom som fyller arton.
Jag blir lite smått illamående.
Deras intressen, deras tankar om framtiden. Vad dom ska ta med sig till en öde ö.
Dom är, alla tre pojkarna, arton år och bor i varsinn liten by i dalarna. Ser likadana ut och har samma intressen. Skoter. Jaga. Fiska. Bilar. En av killarna ska ha fru och 5-6 barn om tio år. Då är han 28!! Han kommer att få ligga i (bokstavligt talat), och lycka till med att hitta tjejen som ställer upp på att börja vara barnmaskin vid typ 19 års ålder.
Hej älskling, du har äran att bli min vackra fru. Nu vill jag att du inte ska göra ett skit förutom att gå runt hemma och ständigt vara gravid eller nyförlöst. Låter inte det som en fantastisk idé?
Nej.
Man får välja tre saker att ta med till en öde ö. Man får välja exakt vad man vill, av allt i hela världen. Killen älskar jakt, så han tar med sig ett gevär. Hela jag suckar. Sitt gevär och sin flickvän typ. Oj, va skoj dom ska ha. (okej, det är väl egentligen en asbra idé så man typ kan skjuta vilda djur och få käk. Men jag är på ett irriterat humör)
Den tredje killen åker bara skoter hela dagarna, så han är glad att det är vinter.
Dom är så jävla dalarna, it makes me sick!
Framför allt så ser dom dalarna ut, med ful keps och kedja runt halsen, och moppefjunet. Och jag kan höra deras dalmål genom trycksvärtan.
Jag kanske har för mycket fördomar bara. Eller så är det bara så att jag har så fruktansvärt svårt för dalarna. Inte minst dialekten. Småstäder. Folk som bott här i femtioelva generationer. Folk som är ihop med sina kusiner. Folk... Som på film. Från en småstad.
Mår illa av mig själv. De senaste två dagarna har det varit extremt. Har bara varit hemma hos patienten. Hans anhöriga, den andra assistenten, sjuksköterskorna, sjukgymnasten. Alla pratar så fruktansvärt mycket dalmål.
Den andra assistenten är definitionen av dalarna. Det där jag hoppades att aldrig uppleva igen. Efter en kvart orkar jag inte med honom mer. Inte en sekund till. Men jag är en trevlig prick, så jag samtalar, skrattar och håller med. Och Pratar Dalmål även jag.
Så fort jag stänger dörren när jag kommer ut är jag mig själv igen.
Ringer Martin och pratar precis som vanligt.
Jag måste härifrån.
Jag har kommit på varför. För att jag höll på att bli sådär. Jag blev nästan sådär som jag hatar att folk i småstäder är. Har alltid föraktat detta beteende, men jag tror att jag börjar inse att jag har varit där själv. Nåt så fruktansvärt. Jag hittade ut. Inser det först nu. Fan vad jag höll på att bli en sån.
Ibland har man tur.
Snart dags för hemfärd.

Ska bara fira min fina mormor, med presenter och god mat och vin och choklad och morbror med fru. Sen är det imorgon och då är jag tillbaka igen.
Tillbaka där folk är folk och beter sig som folk.
För det gör dom inte här, av någon märklig anledning.

Gör ett sista ryck med etiken nu. Mammas dator är trots allt lite bättre än min.

Imorrn - god mat, trevligt sällskap, massor av vin och massor av skratt. Då ska jag njuta!

Väl mött

Continually Failing These Trials

Har sådär fruktansvärt ont. Helt jävla otroligt. Det värker, bultar och gör ont. Kan inte tugga. Jävla tänder. Kände det på en gång igårkväll. Nu händer det
Kom igen då. Show Me What You've Got! Tryck fram dom där visdomständerna så jag slipper smärtan!
Det gör ont, det gör ont, det gör ont, det gör ont!
Ipren my ass.
Ge min nåt starkt, som bedövar hela mig. Nåt så jag somnar en stund och vaknar när smärtan är borta.
Ta bort det!

Mamma ringer och liksom rub it in my face.
- Hej du, jaa det hade nog varit bra om du hade fått jobba förra veckan och i helgen. Det hade verkligen behövts. Men nu är det kris igen. Så du kanske får jobba imorgon, men då måste du gå intro idag. Fast förmodligen får du inte, eftersom du inte kan fortsätta sen. Men jag säger att du kan komma hem och jobba på helgerna. Man måste ju säga så vettu.. Dom skulle kolla med två som var sjukskrivna, dom kan nog jobba, så du behöver nog inte. Jag ringer igen om en stund. HEJ!
Åh snälla, snälla, snälla säg att jag får jobba så jag slipper skriva etiken! Komigendå!

Nu har jag iallafall spenderat 1065 kronor på The Ark-biljetter. Det kommer bli najs!

Och folk dör av kryptonit, det är sånt som gör min dag. (förlåt)

Väl mött


Just SkipThis Day, And Give Me The Night

Allvarligt!
Magsår idag igen.
Nu börjar jag dock misstänka att det är etiken som är boven i dramat. Så otroligt segt och tråkigt och jag orkar itne skriva, referera, reflektera, analysera och babbla på i all ooändlighet.
Två sidor klara. Bara två till. Jag kan klara av det, jag kan, jag kan, jag kan.
Sen är det bara praktiska proven och tentan att plugga på. Yes, vad jag blir glaaaad!

Vill hellre göra nåt annat.
Måste beställa The Ark-biljetterna. Har inte gjort det än. baaah.
Skriva ut tågbiljetten också. Jag hatar skrivare, dom verkar ha nåt emot mig.
Och jag måste köpa böcker till termin fyra. Kolla vilka man ska ha, vilka som är värda, vilka som är billiga, vilka jag vill ha, vilka jag har råd med. baaaaah!

Skjut mig. Snabbt och nu. Bara gört.
Idag är jag sur.

Väl mött

Sådär emo. typ.

Det är precis sånt här som jag inte pallar. Det ger mig magsår och ångest och jag vill bara hem. För det här är sånt jag inte fixar. Jag väljer att inte låtsas om det. Som att det inte finns. Som ett svart hål. Ta bort det, ta bort det, ta bort det.
Och nu ligger jag här med sura uppstötningar och är sugen på kladdkaka. Dålig kombination.
För att jag tänker för mycket. För att jag är konstig. För att..

Min lillasyster är en klok själ. Det är hon verkligen (hon brås ju på storasyster). Ibland tycker hon precis som jag också, utan att jag ens behöver säga vad jag tycker så säger hon det. Rakt ut bara. Hon förstår mig så himla bra, och jag förstår henne. Fast det tror jag inte att hon fattar att jag gör. För hon tror att jag tänker jätteannorlunda jämfört med henne. Fast det gör jag nog inte. Inte om det mesta iallafall.
Vi är så lika hon och jag. Jag tycker om det. Fast jag stör mig på att hon inte fattar vissa saker. Men jag tror att hon kommer på det sen. Hon är ännu så ung, den lilla flickan! Hela livet framför sig!
Malin sa det där som jag alltid går runt och tänker:
"..som att hon rättar till dina misstag.."
Ja, precis. Min syster är den bättre versionen av mig själv. Smartare än mig och längre än mig och passar bra i långt hår och är bara allmänt bättre liksom. Fast jag föredrar att se på saken från andra perspektiv. Annars hade jag ju gått runt och blivit deprimerad på riktigt ju.

Magsår, magsår, magsår.
Ångest, ångest, ångest.
Egentligen fattar jag inte varför jag ens bryr mig. Varför jag ens tänker på det.

Jag vill åka snöbräda.

Har idag överträffat migsjälv och inhandlat två randiga tröjor. Men dom va fina och passade jättebra på mig, så jag är nöjd.

Väl mött

Söndag morgon är min bästa morgon.

Åh denna ångest!
Varför, varför, varför? Varför ska man må så dåligt av att dricka alkohol? Kan inte någon bara uppfinna en bakfyllefri alkoholhaltig dryck?
Jag ska nog börja jobba på det.

Jag är dock nöjd med gårdagen. Skönt häng med mycket skratt. Trångt på Banken och jäävligt god pizza på Maestro. Kalaskväll.

Finns inget som slår känslan man får när man läser igenom alla tokiga fyllesms dagen efter. Det är nog först då man inser hur fantastiskt full man var dagen innan. Men det är ok ändå.. Lite iallafall. Kul iallafall.
Jag ska skaffa mig ett fyllelås på telefonen. Eller bara sluta ha med den när jag är full. Nåt sånt. Det blir nog bäst då.

Jag skiter i etiken. Folk får göra vadfan dom vill. Jag tänker kolla på Vamps istället. Mycket bättre bakissysselsättning!

Väl mött

Come And Melt This

-14 grader celsius. Man kan åka skidor utan att totaldö.
Men jag har jätteont i halsen, är jättesnorig och skitarg. Varför ska jag va sjuk när jag är hemma för att kunna åka skidor?

Typiskt dålig dag.
Vaknar och blir så jävla förbannad på ingenting alls. Irriterad på en halvdröm som mer va en tanke. Människor gör mig irriterad. Så jävla irriterande när folk håller på som dom gör, och har riktigt dåliga bortförklaringar. Jag orkar snart inte bry mig längre. Tänker liksom ge upp. Varför ens bry sig. Jag tänker vara bitter på det här hela dagen, så det så. (Kommer ignorera det jag tänker nu och göra som vanligt, för jag är så knäpp. Och lite småjobbig.)

Ska skriva etik och vara nöjd med det. Har inte ens börjat och tänker skjuta upp det lite till. Ska nog bygga pussel, dricka te och kolla på film istället. Bra sysselsättning när man är sjuk och det är kallt och man är lat.
Anna T Höglund kan skriva ett eget etik-PM om prioriteringar. Jag prioriterar sömn och te. Och ibland vin.

Väl mött

MakeUpYourMindAndMakeAMove

Juligen.
Har ätit så jag mår fruktansvärt illa. Tur att det är ett år kvar tills nästa gång... Fast hur var det nu..? just det, aaasmycket godis å mat kvar = samma sak några dagar till.
Fattar inte att jag inte tänkte till igår när jag var på stan. Hade ju kunnat förstå att mamma och pappa inte köpt nåt vitt vin och köpt mig en egen flaska att sörpla på till middagen. Tur att Sverker hade med sig riktig fransk cider. Från frankrike. Mumma! Nästan bättre än vintge. (Nej, det vare inte, vem försöker jag lura?) Olov har dessutom dealat till sig hans föredetta spritförråd, vilket betyder att vår sprithylla kommer vara överfull när vi kommer hem. Det är riktigt bra.
Fick för en gångsskull julklappar jag ville ha. Tänker inte byta bort nåt, trots att jag faktiskt fick lov att göra det detta år (Iofs på ett plagg som jag senare upptäckte saknade en lapp). Kommer dock tydligen shoppa gäääärnet på H&M oóch ingen annanstans den närmaste tiden.

Igår började Siri förstöra mitt liv. Hon fick mig att inse konstiga saker, och jag måste faktiskt hålla med henne. Hon har ju rätt. Men jag vill inte att hon ska ha det. Hon är för klok för mig.
Nu kommer jag ju bara gå runt och tänka på det. Jättemycket. Och det är inte alls bra. Jag måste, måste. Jag vet inte vad jag måste. Jag måste faktiskt ingenting!
Å andra sidan så skiter jag fullständigt i om hon har rätt eller inte. Jo, hon har rätt, men vad ska jag göra åt det liksom? Jag måste sluta haka upp mig på saker. For real!

Idag var det kallt








Imorrn vill jag att det ska va varmare, för jag vill åka skidor!!

Ibland är det detdär allra sista som händer som gör hela dan.

Väl mött



This Was Not To Early

Hemma.
Svinkallt. Så fort någon öppnar dörren vill man hoppa in och gömma sig i ugnen. Svinkallt. Jag tänker inte gå ut utomhus på hela jullovet. Vägrar.

Hittar nätverkssladden, men den vill inte fungera i min dator. Enligt Siri funkar den i hennes. Fungerade för mindre än en timme sen. Detta händer klockan sex. Det sög ju. Som vanligt när man är här. Internetsladdarna fungerar inte. Den som är på mitt rum åker hela tiden ur datorn. Hata livet på landet.
Pappa säger att det sitter en anten på modemet så det borde ju gå att få trådlöst. Vi diskuterar saken med sverker under middagen, eftersom samtliga datoranvändare är rätt sugna på trådlöst...
Det dröjer ända till NU innan han fixart, och då går det på två röda.
Varför inte fixat detta tidigare? Alla dessa gånger man suttit och förbannat sig över uppkopplingen och varit tvungen och sitta på siris dator. Nu kan jag sitta var jag vill, när jag vill, i heeela huset. Och på telefonen, vilket betyder att jag kan uppdatera min spotifylista om jag skulle få för mig att göra det.

Jag, Olov och Siri har "dekorerat" pepparkakshus. Ett av husen såg ut som "någon utvecklingsstörd har gjort det", enligt syskon nummer fyra. Det var inte mitt hus, vill jag bara påpeka.

Väl mött.

I Was Looking For The Enemy

Kommer till bikupan och myser med några underbara sjuksköterskor. Erika var där. Fantastiskt.
Jag, Johan och Clara redde ut alla oklarheter kring nyår. Vi ska va här. Det var det enda vi beslutade. Resten är rätt luddigt. Det där med var och hur och vin och allt. vin!

Johanna hade slaktat sitt finger, hade hackat sönder det och behövde ha lite assistans att lägga om det. Hon hade med sig allt man kan tänka sig (en typ ren, tjock servett, tejp, sax, NaCl, plåster. You name it!) Så jag tog av mig mina ringar (är ju en exemplarisk sjuksköterska) och gjorde en insats. Mycket tjusigt. Mitt under mitt mästerverk ringer min mamma
-Hej, vill du jobba?
-Jobba med vad, närdå?
-Personlig assistent på juldagen, du får gå intro imorrn. Du får caaaaash!
Asglad tjej. Klart jag ska göra det! Tjäna pengar och sticka en person med insulinspruta. Ta hand om en trach. Kan bli huuuur spännande som helst. (Antagligen inte, but still...)
Skriver in i min kalender att jag ska jobba, blir lite nojig över hur jag ska hinna hurta runt i skidspåret, men det löser sig. Inser att juldagen är en röd dag. = Ännu mer cash! Jag kommer bli asrik.
Kanske kan du jobba nån mer dag under julen också och få en massa pengar?
Jag kan tänka mig det, ja.

Mamma ringer lite senare igen.
- Duuu, jag pratade med enhetschefen där och dom hade redan hittat nån annan, så det blir inget. Sorry. Hade du bott här hade du kunnat börja extraknäcka som det där annars. Men nu blire inget!
Baaaah! Jag dör! Jag har ju redan bokat in min kalender på att jobba juuuuh!
Men nu kan jag gå på stan och köpa julklappar och baka julgodis imorrn istället. I like that ölott!

Snaaart kommer Sara så vi kan åka heem!

Väl mött

Even Though I'm Drinking Tinis.

Näääj, men det är ju bra att jag förstör allt i ett nafs! Jag hatar den jag blir när jag blir sådär. And my head!

Löjligt mysigt med V-dala igår. CC, CK, Jois, Jocke, Aaaaaaanders, Emma, Maaaaartin, Markus och jag. Fabulous!

Skönt att jag vaknar halv sex när jag absolut inte måste!!
Inte ok.
Men jag pallrar väl upp mig så att jag kan packa innan jag drar vidare för årets mest värda seminarie. Det är OK, för sen är det mysfika i bikupan. (Jag gillar namnet bikupan för jag tänker på Queen Bee i Berlin och australienaren som forskade om bin och queer-baren och den där skumma, men mycket trevliga, holländaren som jag misstänker är hjärnan bakom mitt "mobiltappande". Man tappar inte en telefon när man bara sitter på ett ställe. Han stal den och nu har han den. Obehagligt. Men eftersom vi skrev en bra låt tillsammans, han jag å Jocke, med en fantastisk text, så förlåter jag honom)

Det där med nyår är ett problem för sig. Nu är jag splittrad. Ska jag va på en fabfest och känna ingen (Jag får ju träffa Malin, som jag saknar och inte har träfft på länge, och va fab i finklänning)? Ska jag hänga  som femte hjulet på en dubbeldejt (Lotta ingår ju i dubbeldejten och jag gillar henne en massa massa, så jag vill dit ändå)? Eller ha middag i mitt kök med tre fina vänner och blir full och gråtmild (Vi kommer ju sitta med en gitarr och spela kent och va emo. Oifrånkomligt. det är ju johan, martin och jag liksom. Och fina CC)?
To many options!

Väl mött

Note To Self:

Tvätta aldrig mer i den obokade tvättstugen på eftermiddagen.
Aldrignågonsinnmerjaggeruppochköpermigenegentvättmaskin!
Fyfan.
När jag blir vuxen, gammal och stor och flyttar hemifrån och köper mig en bostad som jag ska äga tänker jag ha en egen tvättmaskin. Då kan jag tvätta när jag vill och hur jag vill. Mitt i natten.
Slippa stressen, pressen och stå och hänga framför en nästan färdig tvättmaskin för att, precis när den piper, öppna luckan ock kasta ut någons kläder och snabbt kasta i mina egna och trycka igång maskinen igen. Fort.Fort.Fort innan någon annan hinner ta den föra mig. Igen efter 40 minuter ska man stå där och hetsa för att få ut sina egna kläder innan någon kastar ut dom på det extremt äcklgia golvet.
Hetsa för att få en torktumlare.
Döden.
Från och med nu är det klockan nollsjunollnoll som gäller när jag ska tvätta. Tillochmed juni 2011, sen tänker jag inte beblanda mig med studentkomplex längre. Då ska jag bo i en riktig lägenhet. Som ser ut som jag vill att den ska se ut.
Vägrar trängas med alla andra hetsiga studenter.

Nu åker jag till en kall öl.

Väl mött

Not Fiction.

Cyklar till praktiken. Bävar mig eftersom det är 12 minus. Det är kallt. Tänker att jag ska se Majsan på vägen så vi kan ha ett sista pepptalk uppför sjukhusbacken. Men jag är för tidig. Eller så beror det på att jag provade den där nya snabba vägen.
Måste ju vara därför.
Nästan framme vid 78 huset, då lyckas jag. Jag totalvurpar på cykeln.
Jag som va så himla nöjd över att inte ha störtat en ända gång den här säsongen. Då var det slut med det. Crap.
KaHe va snäll på min slutbedömnig. Hon tyckte att jag och dom andra var duktiga. Är faktiskt lite smått imponerad över att jag faktiskt har klarat av dethär. Fyfan vilket fruktansvärt nervvrak jag var den där första dagen. Hade heller dött än att gå på praktik. Och idag har jag tagit hand om ALLT. KaHe han sprungit mig i hasorna och kollat på på det jag har gjort.
Det kan nog bli en rätt hyfsad sjuksköterska av mig trots allt.
Martin kom hon hälsade på på min avdelning. Samtidigt som jag ringde till hans. Han spanade in hur jag arbetade och självklart blev han mycket imponerad. Vem blir inte det liksom?

Packa.
Äta middag.
Vill hellre ligga i soffan och äta fikon.
Jag gört.
V-dala för efterpraktiken-öl. Mycket bra initiativ!

Sen får jag åka hem till min mamma och koka mera knäck! I löve!

Det är föresten jättebra att man kan ändra sig ibland. Så jag tar tillbaka det jag sagt innan. Iallafall i ett enstaka fall. I många andra fall gäller den tidigare anteckningen. Jag brukar ju inte va den som är den, därför låter jag det gå för den här gången.

Väl mött

The Harder I Push, The Further I Fall

Sista dagen på praktiken.
Igår lyckades jag nästan klara mig från att nästan döda en patient. Idag ska jag klara mig helt från det.
Fan va sköööönt! Imorrn ska jag soa ända till kvart i sju. Det ser jag fram emot.

Min cancersvulst i halsen växer. (Ja, jag gör praktik på en canceravdelning är fruktansvärt finkänlig som skojar och skämtar om denna allvarliga sjukdom, men jag känner ju faktiskt att det är en liten knöl på halsen. Det har jag läst att det är så det blir när man har lymfom.)
Min syster smittade mig med någon salgs halsåkomma när hon var här. Ont gör det och tar emot när jag sväljer. Om jag nu är sjuk borde jag ju ligga nerbäddad i en säng med massa nyponsoppa och film. Eller hur?

Fruktansvärt kallt är det utomhus också. Jag gillar inte.
Skulle haft någonslags OnePiece och en riktigt tjock overall, som man hade när man va liten. Varmt och skönt. Framförallt kanske man inte skulle vingla ihjäl sig på en cykel. Men vad gör man.
Imorgon kväll ska jag köra bil. Så det så.
Ikväll ska jag tvätta en massa. Och packa allt.

Väl mött.

Endlessly, she said.

Typiskt bra dag.
Satt igår natt och gjorde mig en sjuuuuukt bra playlist. Hittade äntligen den där Give Up The Ghost låten. Hallelujah!
Skönt häng i studentkorridor på förmiddagen. Fick en present, fint pannband. Jag passar i pannband, så jag blev glad!
Bror kom hem, hann träffa honom en snabbis innan jag hetsade till praktiken. Kom in 13.45.56. Skönt. KaHa inledde dagen med att återigen be om ursäkt för den hetsiga, galna, men ack så spännande torsdagen vi upplevde tillsammans sist.
Fick ha tre riktigt mysiga patienter. Mina härliga gubbar!
KaHa är dessutom underbar. Redan halv sju hoppades jag att hon skulle säga att jag skulle få gå tidigare. Och det fick jag. Underbart. "Du är student, du måste passa på att gå tidigare nu när du kan. Jag ska inte skvallra till Karin. Det är ju baraonödigt att du ska sitta och stirra på mig när jag stirrar in i väggen."
Jag gillar KaHa.

Sista dagen imorrn. Sen är det bara det där otroligt meningsfulla seminariet kvar.
Jullov.

Väl mött

Definitely Not Out

Jag vet ju med mig att jag är jävligt märklig. Lite lätt knäpp. Och pågrund av att jag är tjej är jag även crazy. Men alltså, ibland överträffar jag mig själv i att göra dumma saker.
Det värsta är att jag inte tänker alls. Inte märker hur jävla korkad jag är förän efteråt. Och då fortfarande inte bryr mig. Fast jag vet att jag är dum i huvet. jag tar nog lite för lätt på saker. Tror att allt är så jävla lugnt hela tiden. Inte för att jag oroar mig ett dugg. Men det borde man ju faktiskt göra. Jag är ju inte frisk egentligen. Är bara jävligt knäpp.
Men det är lugnt nu.

Hem till Challe efter jobbet. Obscena mängder popcorn och världens mest flippade film. Har lärt mig en läxa. Ska man kolla på flippade filmer och försöka ha en chans att hänga med ska man inte sitta och snack skit, gamla minnen och skvaller om gamla klasskompisar från förr under tiden. Det funkar liksom inte. Men det är sånt som händer. Det var ju ändå ingen riktig handling i filmen. Det är mitt försvar.

Två dagar kvar på praktiken. Sen seminarium. Sen hem.
Sen tillbaka hit.
Varför har jag inte packat? Varför har jag inte riktigt planerat? Varför har jag inte påbörjat etiken?
Baaah!
Kan man inte bara skjuta på julen nåååågra dagar bara..? Då hinner jag mera. Asbra!

Väl mött.

At Least A Few Times

Torsdag var nog det bästa på riktigt länge! Halva klassen hopträngda i min lägenhet. Mat i massor, som dock itne riktigt räckte till alla. Jag och Robin blev nästan utan lax. Tur att jag hade gömt lite i kylen. hihi, så jäävla sneaky. Emmas fantastiska biskvier. Mmm! Glögg, nötter, vin och SSK-pepparkakor.
Det bästa var att Erikas flyg upp till norrland var inställt så hon va meeed!! Då blev jag glad i magen! Efter en sån kväll inser man varför man älskar klassen. Alla är ju underbara!
Dessutom blev allt utrett. Det är bra nu. Nu har vi pratat ut. Ett par månader för sent. Och jag hade rätt, från början. Så det så. Men nu ska jag inte va sån, för allt är glömt och förlåtet. Så det så. Jag är inte den som är den.
Dock saknades Gustav. Han är försvunnen. Han bara gömmer sig på praktiken, på jobbet, hemma, med Anna. Jag börjar tro att Gustav är en myt.
Hur som. Asbra kväll. Den slutade bra.

Igår kom lillstrumpan och mami. Skönt att det blev en myskväll med bio sådär som vi var astaggade på från början.
Siri blev sjuk och jag var bara bakis och trött och frusen. Och hungrig! Kvällen slutade med att vi deckade i varsitt rum med varsinn film. Härligt att umgås med familjen, mmm!

Nu vet jag lite mer om hur min bror prioriterar.. Och jag vet inte o jag litar på vad han säger längre. Han säger en sak, men gör en heeeeeeelt annan. Jag borde ta oxytocin-snacket med honom. Faktiskt. Nån jävla måtta får det väl ändå vara. Eller så får han helt enkelt bara köra. Bestämma sig iallafall. Imorgon kommer han hem. Jag som har trivts med att bo ensam

Typiskt bra vecka innan jul.

Väl mött

And so it is

Jag har hört att det är bra att sova ungefär fem timmar per natt när man går upp kvart över fem och jobbar åtta timmar. Och under dessa åtta timmarna ska man ägna sig åt att inte ta kål på folk. Man är rätt pigg då när dagen är slut.
Men det kan faktiskt få va värt att gå runt och va lite trött. Faktiskt.

Lotta kommer! Jaa! Mysmys. Hänga snacka skit och laga mat. I like. Speciellt eftersom jag får laga min underbara linsgryta utan att någon (Olov) klagar på att det är "näringsfattigt". Någon (Olov) borde uppenbarligen läsa lite näringslära. Faktiskt.

Förlåt min bror, men det är faktiskt aaaaasskönt att ha hela lägenheten för sig själv. Dock kom Reversen idag. Vilket betyder att jag behöver min bror. Hur ska jag klara korsordet utan fusk? Utan hjälp av skaparen..? Återstår att se.

Längtar frutansvärt mycket till imorrn. Det kommer bli helt fantastiskt! Min fina klass och en massa, massa god mat!

Väl mött

I Wanna Spread The Word Like An Infectious Disease

Åh, Joakim, min vän. Har inte pratat med honom på hurlängesomhelst! Och så ringer jag. Så berättar han om hur duktig han är. Så fantastiskt modig att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Han är så vis min vän. Jag förundras över att han faktiskt gör sånt där. Sånt som man enbart gör i fantasin. Sånt som man liksom är alldeles för mesig för att göra. Tror dock inte att jag varit med om ett sådant scenario. Men hade jag varit det hade jag nog inte gjort som Jocke. Jag hade nog bara ignorerat det. Fan vad stolt jag blir!
Sen pratar vi lite om allt i största allmänhet. Det är mycket som händer på all den tid som går mellan gångerna jag åker hem.

Och Lotta är hemma igen. Jag kommer knappt hinna träffa henne innan jul. That sucks. Jävla praktik, ivägen för allt! Eller framförallt alla jävla skituppgifter. Och vi som måste köpa biljetter kom jag på, försent. Efter att vi hade pratat. Men det får vi fixa imorrn. Dom bör ju inte ta slut på fem röda, eller?

Alltså, jag undrar vad fan det är som är mitt problem. Det är som att någon vill jävlas med mig!
Inte OK.


Väl mött.

The Bike-Ride-Of-Shame On A Monday Morning

Gårdagen var helt fantastiskt underbart jättehärlig.
Flickorna kokar knäck och det blir kaos eftersom allt går för snabbt och knäckformarna räcker inte till. Vad göra? Klart vi använder oss av enorma muffinformar. Plåten såg ut som någon slags krigsplats. Knäcksmet överallt, välta knäckformar, överfulla knäckformar, händer som slåss om smeten, bränner sig men är nöjd ändå.
Vi bakade lussebullelängd med mandelmassa av gul trolldeg. Jag hävdar fortfarande att det var för att vi inte hade nån kesella!!!!
Använde mig nämligen själv av samma recept för en vecka sen, då MED kesella, och det blev kanonbra! Så det så.
Sockerkoman var total. Julmust och glögg i mängder.
Preggot kom förbi och hennes mage är enorm.
Jag fick känna på en bäbisspark! Man SÅG hur foten trycktes ut från magens insida. Otroligt fascinerad.

Mysteriet på Greveholm och Sunes Jul till klockan fyra på natten. Kan det bli annat än succé?
Vakna klockan sju för att kolla på Luciafirande. Somna efter 20 minuter. Skönt att man får ordentligt med sömn.
Vinglade hem på förmiddagen, bakfull efter den enorma sockerchocken.
På torsdag blir det en ny fantastisk kväll, med heeeela underbara fina klassen.

Väl mött

It's Like History Repeats. Over and Over

Åkej. min superlediga helg är snart slut. Det är sista dagen och jag har bara varit lite rastlös. i typ sammanlagt två timmar. Men nu börjar det krypa i kroppen igen. Men jag orkar inte träna och det är för tidigt för att åka till Maja. Egentligen borde jag traska ner på stan och leta julklappar, men jag orkar ju inte det. Jag bryr mig inte. Om ingen köper julklappar till mig så behöver inte jag köpa till nån annan. Jag kan köpa fem presenter till mig själv. Då får jag ju exakt det jag vill ha också. Mycket enklare.
Jag önskar mig bara en massa jäkla knäck, snickers och polkagrisar. Om det inte bakas polkagrisar i år är risken stor att jag får något slags nervsammanbrott.
For real.

Preklin.
Så fantastiskt underbart kul. Träffade folk från hemifrån jag inte träffat på länge. Najs! Tråkigt som fan att alla läkarstudenter är efterblivna och har IQ på 25 och inte fattar vad PROFEL är. Hur dum får man vara?
Jag kanske inte ska säga något om att vara korkad på Preklin, MacGyver liksom!
Det är nog det värsta men roligaste på så jäkla länge. Helt ärligt, sen när hade MacGyver mustasch?

Upptäckte igår en jävligt rolig grej. Det finns på film. Och tydligen hade jag bildbevis på det också. Jag gillar uppsala. Man springer alltid på samma folk. Alltid. Mystiska sammanträffanden, alltid.

Skönt att samma sakar alltid händer mig. Skönt att jag bara: Äh skit i det, dethär blir asbra.

Glöggtagga!

Väl mött

If You're Feeling Sinister

Skönt att jag klarar av att dricka två öl utan att ta fruktanvärt dåliga beslut och vakna upp med smått huvudvärk.
Skönt att jag inte låter detta förstöra mina träningsplaner.
Skönt att jag går upp tidigt och gör det jag ska.

Skönt att det är fredag.
Skönt att jag faktiskt har tid på mig att plugga.
Skönt att jag faktiskt har tid på mig att vara en aning fysiskt aktiv om jag vill.
Skönt att jag ska åka hem till Maja och tagga klockan tre.
Skönt att vi ska ha världens galnaste kväll!

PREKLIN!

Väl mött

Painting Pictures In Red And Blue

Inatt drömde jag någon salgs mardröm om Ekeby. Att mitt rum låg i köket. Det var som en glasbus, mitt i köket, där alla kunde kolla in. Alltid. Lite smått obehagligt faktiskt.
Idag träffade jag Hanna och Markus för första gången på jättelänge. Jag längtar tillbaka till Ekeby lite smått sådär ibland när man träffar människor därifrån.
ÖG:s julkonsert var jättemysig. Och dom var verkligen jätteduktiga, även om jag och Charlott var lite smått upptagna med att diskutera viss kördeltagares uteseenede. (Vi är inte alls ytliga, nä nä...)
På vägen hem kom jag fram till att jag saknar mitt rum där i Ekeby. Saknar att vakna av att SVT:s morgonprogram startar. Nyheter varje halvtimme och man halvslumrar och drar sig för att gå upp.
Numer går jag bara upp när min telefon ger ifrån sig det där hemska ljudet. och jag går upp för tidigt för att hinna lyssna på morgonpasset i P3. Jag brukar hinna höra första tio minutrarna. Tråkigt. Jag saknar att lyssna på det hela vägen till skolan.
Just nu njuter jag av en lååång tredagarshelg HELT UTAN JOBB!
Ska bli så jäkla skönt.
Satt idag hos Lotta och sydde klart min dräkt. Jag kommer vara snygg imorrn. Jag ska dessutom bli så berusad att jag inte orkar röra mig på lördag. Detta förutsätter att jag bakis-shoppar redan imorrn så att jag har allt gott hemma som jag kan tänkas bli sugen på.
Alltså, KÖP:
-Kladdkakeingredienser
-Glass
-Choklad
-Vitlöksbröd
-Avocado
-Proviva
-Frysta bär
-Popcorn
Sen har jag nog mitt på det torra.
Tyvärr vet jag att jag inte kommer orka/hinna/bry mig tillräckligt för att orka gå och handla allt det där imorrn.
Dagens I-landsproblem.

Väl mött

Cover up with pepper.

Avocadomacka till brunch. Den smakade halvsuspekt, men jag tog fram min pepparburk och öste på. My lips are burning.

Har varit otroligt produktiv denna lediga förmiddag. (Självklart gick jag inte upp kllockan sju för en uppfriskande promenad, jag sov till nio istället)
Jag har tvättat och städat (lite iallafall) och framförallt har jag suttit och superpysslat på min dräkt som anlände igår. Nu är det bara själva syandet kvar. Allt är klippt och nålat och imorgon ska jag hem till Lotta och utnyttja henner symaskin. Allt är klappat och klart för fredag! Det är bara huvudbonaden kvar. Men den kanske jag fixar på fredag. Möjligtvis imorrn om jag hinner.
Jag får snart magsår.

Tänkte plugga, men när det bara handlar om att leta rätt på vettiga referenser vill jag inte mer. Boken är bara blaj, och jag kommer fram till exakt samma saker själv utan att ens behöva öppna boken. Så då känns det asjobbigt att jag måste leta rätt på dessa sakler i boken för att kuna lägga in referenser. Bah, jag döör!

Väl mött

Hair today, Gone tomorrow

Hämtade ut min kostym idag. Den är lite bångstyrig, men jag hoppas det löser sig efter att jag har sytt lite i den hemma hos Lotta på torsdag. Hoppas bara jag hinner sy allt då. Antar att jag får ta och förbereda allt innan...

Jag har ett mycket viktigt meddelande till samtliga kemister och apotekare som arbetar inom skönhetsindustrin.
När ska ni uppfinna ett piller som gör att man får exakt den hårfärgen man vill ha utan att behöva färga hårfanskapet hela jävla tiden??!!

Ursäkta ilskan, men det är så fruktansvärt jävla skittråkigt att färga håret. Jobbigt och tidskrävande och jag går runt med missfärgad panna, kolsvarta öron och skitig nacke i en evighet efter varje färgning.
Kladdigt och krångligt är det också. Det svarta som hamnat där det inte ska vara, alltså det som missfärgar större delen av mitt vackra anlete, försvinner. Antingen efter att man gnuggat sönder huden och är lika känslig som en brännskada grad tre (Jag har absolut ingen aning om hur man graderar brännskador. Vet inte alls om tre är fågel fisk eller mittimellan). Eller så har dessa skönhetsfläkar bleknat lagom tills det är dags att åter placera sig framför badrumsspegeln, kladda ner hårborstar, armar, öron och pannan samt missfärga naglarna och överkonsumera engångshandkar igen.

Jag skulle kunna döda för att få vara naturligt svarthårig.

Okej, jag kan tillochmed sträcka mig till att vara mörkt, mörkt brunhårig. Det är lugnt. Jag kan tat. Bara jag slipper vara den är blondinen som måste färga håret exakthelatiden. Det är jättejobbigt.
Finns säkert mängder av mörkhåriga otacksamma brudar som bleker bord vartenda pigment i hela håret.
Orimligt. Vi borde byta.

Kan inte låta bli att fundera på om jag skulle pasa ljust och lite långt hår..? Skulle jag känna mig som mig själv? Åh jag blir så nyfiken ju! Ibland önskar jag att jag hade en massa peruker (Som ser verkliga ut, på riktigt), så man kunde se totalt olika ut varje dag. Fatta pfta man fick förnya sig själv och sin frisyr då. Efter dagsform liksom.
Nej, men alltså, idag vill jag inte ha långt, vackert, brunt hårsvall. Jag vill testa en mörkröd page. Eller varför inte blont och spikrakt. Ljustbunt och snorlångt. En helt wako och osymetrisk frisyr där en riktig konstnär gått bananas.
Asballt.

Jag vill göra nåt nytt. Fast jag trivt ju.

GE MIG MITT SVART-HÅR-IDAG-PILLER!

Väl mött

You Can't See When You Shut Your Eyes

Har idag varit med om det märkligaste i hela mitt liv. På riktigt, märkligt. Tror inte jag ska låta folk leka match makers åt mig mer. (Eller jo, det ska jag visst det, men då ska jag itne gå med på dejter när jag är full och förlägga dom till en lunch på min praktik.)
Inget ont om karln, men det var faktiskt ytterst märkligt.
Blinddates är inte min grej!

Känner mig hela tiden mer och mer som en riktig sjuksköterska. Jag kan det här, jag kommer klara av att jobba med det här. På riktigt!

Åh, träffade Challe idag. Så himla härligt att catch up lite. Snacka skit om gamalt folk och bara få reda på vad folk are up to.. Inte för att någon av oss hade skitbra koll, så vi berättade vad vi visste och byggde oss en egen story om de flesta personerna. Sanningshalten i våra påståenden kan diskuters, men vi har iallafall en teori om vad folk har för sig.

Väl mött

PS.
Eftersom mitt internet inte fungerade igår, men jag kände ett desperat behov av att blogga, kommer det lite extraaa här!

Söntag kväll

Som vanligt en söndagmorgon. Jag vill inte alls gå upp när klockan ringer, trots att jag sovit länge och bra. Jag är inte ens bakfull, men är tröttare än någonsin.

Kommer till jobbet och får veta att jag inte allt ska sälja korv nere i bistron, utan får kränga julbord i restaurangen istället. Faktiskt rätt skönt. Inte samma hets där som bland ungar, korv, glass, fylla på och baka bullar.
Sitter som vanligt och spanar bort mot salladsbuffén. Ser ryggen på en kille, han börjar vända sig om och han står nu i profil.

Den där näsan går inte att ta miste på, jag vet vem den tillhör. Jakten som pågått ett par veckor är över. Utan att jag lyckats snoka reda på telefonnummer så råkar jag stöta på honom. Han är på väg mot min kassa, men går till den andra. Jag kan inte låta detta tillfälle glida mig ur händerna. Carl-Henrik Tibblin käkar lunch på IKEA. Jag har inte sett människan sedan studenten (förutom dendär gången när jag promenerade hem från stan och gick över järnvägen och han cyklade förbi)Jag ropar på honom och han tittar åt mitt håll. Han ser smått tveksam ut. Typ: Vem är den skumma bruden som sitter och ropar på mig?

Men han kommer fram, ser att det är jag. Jakten är över jag har hittat min gamle vän och nu kan vi ses på riktigt och catch up. Åh, those crasy days.

Borde plugga, men det är bra grejer på TV.

Typiskt bra söndag. Imorgon är det måndag… Hur ska den dagen sluta?

Väl mött.


With That White Wine

Idag hände en sån där grej som bara händer i drömmar.
Jag kom till jobbet, bytte om och kollade på schemat. Kollade in vilka jag skulle stänga med, men insåg att mitt namn inte fanns med. Ska inte jag jobba idag??
Kollade igenom alla rosa namn en gång till. Näe. Jag står inte med. Det måste va nåt fel..? Eller?
Kollade på de vanliga namnen och hittade mitt.
Dom har gett mig ett kassapass istället!
Det är så jäkla skönt! jag får stå och träffa folk och slippa gömma mig inne i disken. Underbart!

Å andra sidan var det precis tvärtom jag tänkte i morse.
Äh, jag behöver inte sminka mig, jag kommer ju iallafall bara stå gömd inne i disken...
Yeah, right. Osminkad in public, sånt jag gillar!

Kom nyss hem och det är tyd drama! Det är faktiskt roligt. Det är komiskt.
Jag har sagt det förut och jag säger det ingen: Folk mååååår inte bra!

Fick dessutom höra att på förra årets preklin var det folk som var utklädda till det jag ska va utklädd till på fredag. Känns kul att köra en ripoff. faan. Men min idé är så snygg så jag skiter i det!

Väl mött

Fool Yourself For Fun

Världens skönaste kväll igår. Så himla mysigt och trevligt och jättebra! Popcorn och pinnar och drinkar och jordgubbar och lime. Alldeles fantastiskt skitbra!

Majsan har berättat om sina planer för fredagens preklin. Hon har en sjukt bra utstyrsel. Jag med. Vi kommer va så jäkla snygga. Dessutom ska vi ladda upp från typ klockan tolv, så det kan ju inte bli annat än bra. waaaaahhh!
Jag måste bara få tag på en kjol. Och dessutom sätta mig och sy en massa. Måste få tag på en symaskin. Det blir nog bra..

Vaknade i morse (typ nyss) och låg i sängen och funderade en stund. Tänkte på den trevliga gårdagskvällen (vilken var anledningen till att det såg ut som att rummet roterade en aning...) och då slog det mig.
Ammen-alltså-vafan-komigen-varför-gjorde-vi-sådär-hur-tänkte-jag-varför-gick-jag-med-på-det-och-tyckte-att-det-var-en-bra-ide?!?!
Going back to fourteen.
Alltså, måndag. Jag kommer ihåg att jag igår tyckte att det var en jätterolig idé, men egentligen tycker jag inte alls det. Och på sjukhuset dessutom. Det blir ju jätte-jätte-jätte awkward. Det är som upplagt för att jag ska bli nervös och sitta och rodna en massa, massa. (OBS! Jag vill inte rodna, inte alls. Det är bara något som sker när jag skäms och tycker att något är jobbigt och obehagligt.)
Men tydligen är det bestämt. Jag får väl gömma mig inne på någon sal. Låtsas om att jag inte är jag. Följa med på någon undersökning precis där, den tiden. Jag vet inte. Risken finns att det kommer bli en repris av i somras. För då var kinderna varma oh röda, den där dagen på jobbet. Och då smet jag, in långt bort, längst in i personalmatsalen. Det funkade rätt bra som försvarsmekanism..
Posttraumatisk stress som jag vill kalla det...

Väl mött

And I'm Back In The Game!

Fy fan vad underbart! Det är över, det är klart. ÄNTLIGEN!!

Har bakat en massa, massa gott-gott-i-gott-gott! Bror och Sanna och jag. Kylen full med snickers och knäck. Frysen full med lussebullar. Winernougat och sesamkakor. Mumsi, mumsi! Mår dock lite illa nu... Men det är det värt. December är en svullmånad. Så det så.

Jag har hittat världens bästa kostym till nästa veckas Preklin. Hoppas bara att jag hinner få hem den.. Annars blir det jäkligt tråkigt, men det går kanske att lösa på något sätt..

Nu är det drinkkväll hemma hos Ämlä! Underbart!
Helgen kunde inte har börjat bättre. Synd bara att det blir förstörd med att jobba.

Väl mött

RSS 2.0