Han Sprang Snabbt

Då var det bevisat. Jag BÖR ju uppenbarligen klistra upp en lapp med mitt nummer under min idolbild på Ångström.
Succé!

Mycket besviken på Norrlands. Det skulle vara 04-släpp. Och man skulle ställa om klockan. Detta betyder ju faktiskt att när klockan är tre, och det bara är en timme kvar att dansa, ställs klockan om till två och vips har man istället TVÅ timmar kvar!
Succé!

Men vad händer klockan tre på Norrlands?
- Ingen klocka ställs om. Istället stänger dom! Vad är detta?! Inte helt OK... (Ingen succé)

Tog en skön promenad till stan för att byta min tunika som hade heeelt olika stora ärmar. Där och då insåg jag att jag har så jävla bra musiksmak! Min playlist är bäst. För varje ny låt som ljöd i mina öron blev jag överlycklig.
Succé!

Mmm! jag har köpt mig en redig godispåse, för ikväll blir det skräckfilmsmaraton. Min förhoppning är ju att jag inte riktigt ska våga åka hem i mörkret, precis så rädd ska jag bli!
Succé!

Kom hem från stan, fortfarande den där hääärliga söndags-bakisångesten. Då får jag se min granne som är ute med sin alldeles förträffligt söta hundvalp. Allt försvinner. Jag blir överlycklig och ler med hela kroppen. Ångesten som bortblåst.
Succé!
Jag vill också ha en liten söt hundvalp. Han ska heta Alfons.

Väl mött

CryMeARiver

Jag borde ju inte få ha tillgång till mina egna pengar. Faktiskt. Och absolut inte gå på stan när jag har tillgång till mina pengar. Nu är jag ju fattig igen. Inte bra. Men garderoben är rätt glad iallafall.
Dock ingen vinterjacka och inga vinterskor. Jag kanske borde prioritera lite bättre.
Eller inte.

Kom hem och kollade lite på TV. Gray's anatomy. Och jag inser att det var huuuuur länge sen som helst sen jag grät. Jag hinner nog kolla ungefär tre och en halv minut, sedan sinner det plötsligt en störtflod ner längs mina kinder. Även fast det inte var sådär jättesorgligt.
Byter kanal när jag återhämtat mig. Kollar en kvart på Extreme Home Makeover. Tårar igen.
Vad är det för fel på mig?

Väl mött

SpinnMeAround

Vaknade imorse och insåg att vintern är ett steg närmare! YES! Det är så kallt och vacker och fint. Synd bara att det inte passar skitbra med mina converse.. Men vad gör man. Fick dessutom tipset av en dam i sina bästa år på friskis att jag skulle köpa extra sulor. Billigt och varmt. En fattig student tackar och tar emot detta underbara tips!
Läste i tidningen på morgonen att det var stor risk för blixthalka. Jag ger mig ut på cykeln och är livrädd i varenda sväng. Jag är sjukbra på att cykla, oavsett vad vissa kan antyda, men när det är halt och inte ens fins snö som kan bromsa upp mig när jag svänger.
Jag har klarat av dagen utan minsta lilla skråma!

Köpte mig ett nytt träningskort på friskis idag. Åh vad underbart det är att vara tillbaka i ekeby. Mitt underbara måndagspass klockan åtta, I'm back!
Jag och Lotta hittade det bästa. Jubileumspass, Spinning: maraton. Lördag kl 16. Fyra timmar.
Det är ju självklart att vi måste gå på det. Vi planerar verkligen för det. Och vi vet ju att vi inte ska dricka tio liter vatten under passet. Det har vi fått lära oss. Vi taggar till i ungefär 40 minuter. Bestämmer att vi bokar så fort vi kommer hem.
När jag kommer hem skickar charlotte ett sms, passet är fullbokat. Vi får inte vara med. Helgen är förstörd.

Paradise Hotel är fantastiskt underhållande!

Väl mött!

Tillsammans Är Man Mindre Ensam

Är världstrött efter en jobbhelg som denna. Varför shoppar folk på IKEA när det är dagen innan löning??
- I don't get it.
Och nu kan jag inte sova. Jag har försökt med att läsa om smärta, samt hur man lägger en sond.
Älska söndagsnätter.
Jag har legat och filosoferat alldeles för mycket vilket lett till ångest och hyperventilation. Vilket sedan har lett till att jag tänkt: "Skärp dig kärran!" Och det funka!
Ytterligare lite senare har jag insett att klockan varit strax efter midnatt. LÖN OCH CSN! Jag går in på CDON.com och beställer filmerna jag funderat på ett tag. Äntligen. Betalat hyran också. Så nu kan jag ha skoj för resten av pengarna! weeei.
Ska bara köpa tränignskort för tvåtusenkronor och ett par skor för ettusentvåhundrakronor. Sen ska jag ha skoj för resten av slantarna. (Ja justdet, det var det där med mat också...)

Igår var jag och Snäppan på bio och såg Buried. Förvånansvärt bra film. Innan ville jag verkligen se den, när den väl började och det hade gått en kvart ångrade jag mig - den verkade ju jättetråkigt...
Jag hade faktiskt förväntat mig att jag skulle bli smått klaustrofobisk, men icke. jag hade dessutom väntat mig att man skulle få se något från när de letade efter honom. Men icke.
Det var en och en halv timme enbart låda. Förlåt, kille i låda. Och orm.
Men den var faktiskt bra. Såhär i efterhand, när filmen fått sjunka in lite är jag riktigt nöjd.
Kom dessutom fram till att de som gjort filmen har gjort årets billigaste film. Bara en skådespelare och inga coola dyra effekter whatsoever.
Bra gjort.

Nu ska jag åter försöka sova. Good Luck, Chuck!
För imorrn är jag back on track! - Ekeby kl 20.00. booyackachaaoo

väl mött

BlowMeHouse

Blir på något sätt lite deprimerad när jag måste gå upp supertidigt och det är mörkt och kallt. Och ännu värra kommer det bli när praktiken börjar.
Igår var min hatdag. Skriva PM och leta artiklar är det värsta jag vet. Men jag kom igång till slut. hittade några hyfsade artiklar och skrev en inledning och syfte. Kanonbra.
Åkte till BMC för att låna en bok jag misstänkte kunde vara überbra till mitt arbete, (och jag hade såå rätt) tänkte även att jag skulle skriva ut artiklarna. Det fungerade ju dock självklart inte. Ovanligt. Arg och bitter åkte jag därifrån.
Åkte till blåsen, spanade in bildlärarnas vernisage. Jäklar vad folk är duktiga och konstnärliga. Vad fick jag liksom? orättvist.
När jag skulle åka därifrån kom jag på att jag kan ju faktiskt skriva ut mina artiklar där! smart tjej.
Sätter mig vid en dator i biblioteket och lyckas äntligen lägga in mina artiklar på mitt kort. Skriver även ännu mer på inledningen. (Jag blir så stolt över mig själv)
Går därirån och är.. nöjd. Går till skrivaren, trycker dit mitt kort och vad händer? Jo, det står att det är ogiltigt inloggnings-ID. Hur är detta möjligt?
Jag har ju inte ens tryckt på någon knapp!
Går till nästa skrivare och det är samma sak där. Uppenbarligen var det samma sak för alla andra, så jag åker hem - jääävligt arg och bitter.

Idag åker jag åter till blåsen för att skriva ut dessa artiklar och det går kanonbra. Jag blir såå nöjd och tänker vara duktig när jag kommer hem. Kommer hem och ska ta fram mitt USB-minne med mitt PM och mina artiklar, bland annat..
Var är mitt USB-minne?
- Heeeelt borta! varför, varför, varför?!?!?!
Det värsta är att antagligen ligger det kvar vid datorn på blåsen, vilket betyder att jag måste åka dit IGEN för att kolla om det är där. (vilket det antagligen var, men någon sneaky jävel såg det och TOG det)
åååh det här händer inte mig!

Livet suger.
Ikväll tänker jag dricka öl, alternativt vin, och inte tänka PM!

Väl mött

KAD-PM!

Igårkväll kände jag att nu får det fan vara nog! Nu ska jag ta tag i det där PMet. Annars kommer det bara bli skrik och panik nästa vecka. Jag började läsa i boken om valt ämne och jag kände att Det här kommer ju gå kanoners!
Idag gick jag således in på både COCHRANE och PubMed.
Men där tog allt stopp. Kommer inte ihåg ett enda av de där bra sökknepen man skulle tänka på. Har ingen aning om vad KAD, RIK och SIK heter på engelska. Går in på MeSH och hittar inte mer där.
Men tillslut lyckas jag på något sätt få fram 130 artiklar som handlar om katetrar. I Lööööve!
Läser abstract och känner att det här, det här är riktigt bra!
Men finns artikeln i fråga? NEJ! det gör den inte.
Inte nästa heller,
eller nästa.
De artiklar jag hittar handlar säkert om exakt samma sak och är en miljard sidor långa.

Jag vill inte skriva PM, det är skittråkigt att vara vetenskaplig. Dom som tycker att det är så himla kul kan ju göra det där så kan jag gå och ge injektioner och sätta nålar och sticka folk för nöjes skull? Eller?

Internationella PM-hatar dagen.

Väl mött.

Vi överlevde helgen.

Det var skönt att komma hem till mor och far i fedags. Speciellt eftersom tågresan bjöd på alldeles för mycket äventyr. Vi fick inte åka längre än till Krylbo, sedan fick vi snällt stå ute i kylan och vänta på bussar. Tur att far min är en übersnäll herre i sina bästa år. Han är i Hofors och anser sig vara "i närheten". Mycket bra. Han åker och hämtar mig och jag får köra bilen hela vägen hem. Jag gillar min far.
När jag kommer hem är halva köket på gården, rummet där jag vill minnas att köket låg är tomt, spis och diskmaskin i hallen, kylskåp och matbord i vardagsrummet, maten i flyttkartonger på pappas kontor och micron på pianot. Inget rinnande vatten på nedervåningen. Att dricka ett glas vatten blir helt plötsligt ett projekt.

Jättebra dag igår. Vi sprang som dårar från Ica Maxi och runt, runt på regementsområdet tills vi nått en mil. Fantastiskt bra jobbat. Lunch med familjen, fika med jocke, middag med Martina och Malin, vindrickning med domsamma och fler, utgång på både Rådis och Etage. Eftersom jag gick vilse nere i katakomberna under rådhuset ansåg jag att det var bäst att avlägsna sig. Speciellt som jag lyckats bryta bort chippet på mit bankkort.
Jag skulle kunna kalla det för en lyckad kväll. Ja. Det är så jag definierar en lyckad kväll.
Till Etage för att träffa Jocke och hans vänner. Worms halva natten och jag får experthjälp att döda migsjälv. TV-spel är inte en av mina expertområden.

Kan också konstatera att The invention of lying placerar sig högt upp på listan över märkliga filmer.
Lyckades också på något märkligt sätt, trots att jag satt vid köksbordet alldeles bredvid fönstret, totalmissa det där med snön som drog in över landet i fredags. Hur gick det till...?

Datumet för PREKLIN är spikat. Jag ska börja ladda NU! För jag är överlycklig över att det var en dag jag inte jobbar! kanon och jättebra!

Nu mat hos mormor och sedan en underbar tågresa hem på ett garanterat överfullt och säkert försenat tåg.

Väl mött

NeverShoutNever

Den senaste tiden har jag haft en alldeles undebar låt på hjärnan. Fantastisk och underbar, och jag tänker på min strumpa när jag hör den, av någon anledning... hmm hon är fin min strumpa! lööve

Igår, eller förrgår blire väl nu, såg jag "beämi-tolv-look-a-liken" för tredje gången i rad. på samma ställe. Det är lite crazy. Vad är det med folk att ha samma frilla och samma klädstil? Be Unique!
Faktiskt!

Tack Tilda, Maja och Martin för en underbart underhållande kväll.

Jag måste påpeka... Jag hatar Carlings för att ALLA deras kläder krymper i tvätten. Och då har jag ändå köpt en storlek större för att kompensera..
Suck. (eller måste jag bara inse att jag inte är 15 längre...)

Hata dagens teknik för att jag är för oteknisk för att få True Blood. Och när jag är klar med att överföra mina två avsnitt från johanna inser jag att jag har nog redan sett de två/kanske tillochmed tre första avsnitten av den säsongen. Det var den tågresan... Nu får jag läsa en tråkig, icke gråtframkallande bok istället. baaah!!!
(varför, varför, varför slutade min hårddisk fungera. Jag gav ju all min kärlek till dig!)


Skärpning och godnatt. Älska att ha seminarium kvart över åtta på morgonen.

Åhh. just det. Insåg morse, när jag gick upp löjligt tidigt, att det är mörkt på morgonen nu för tiden. Jag är delvis överlycklig och delvis nedstämd. Jag inser att hösten är ett extremt faktum (I löööööv), och att jag snart ska ha praktik. Då är jag tvungen att gå upp ungefär vid halvsex. Mörker. Cykla till ackis - inne hela dagen. När man cyklar hem är det mörkt, igen. Tragic. Men jag gillar utomhusmörker. Inte lika hemskt och skräckinjagande som innomhusmörker. Sånt gillar jag inte.
Hösten är min älskling. Det är kallt och lite smygmörkt.
NJUT!

Väl mött

Try Your Best

Har jobbat hela helgen. mina fötter gör ont och mina naglar är spruckna. Dessutom har jag lyckats skära upp ett sår på handleden, no joke. Bra jobbat.
Har under min jobbande helg bevittnat ett helt innebandylag i 17-års åldern mosa i sig köttbullar så snabbt de bara kunnat. Och därav min fråga jag nu skall ställa.
Varför har alla killar så jävla ful frisyr??!!
Har dom ingen spegel hemma? Ser dom inte på varandra att det inte är snyggt att klippa sig så?
Vem började? Och vem är så puckad att han klipper sig likadant?
DET ÄR JU SÅ FULT!
Jag suckar och skakar på huvudet.
Tacka vet jag när jag gick på gymnasiet. Då hade innebandykillarna iallafall snelugg. Snyggt.

Ledig måndag. Istället för att sova ut som en vettig människa går jag upp halv sju, tvättar och städar lägenheten. Klar med allt halv tio. Bra jobbat. Nöjd och stolt över mig själv.

I rymden finns inga känslor är en jättebra film. Vackra färger, snyggt filmad, rolig och fin!

Väl mött

My Capillaries Scream

Kände mig jättedukig som skulle gå på spinning. Jag såg fram emot femtio minuter med snygg-jonte, bra musik och allmänt pepp.
Men ack, så fel jag hade. Istället var det ful-jonte (ja, jag vet att jag är ytlig och att det är elakt att säga att folk är fula, men jag tror på ärlighet), dålig musik, för varmt i den trånga lokalen och jonte hade den fula ovanan att sjunga med i låtarna.
Efteråt diskuterade jag och malin saken och kom fram till att friskis spinning är bättre. Så det så!

När jag kom hem var créme fraîchen möglig, så jag fick klara mig utan det i min mat. SUCK.
Och dom visar världens äldsta Family Guy när jag vill se nya. Det är tillochmed den gamla rösten som gör Meg. Inte OK.
Skönt att jag jobbar imorgon också. Jag är för trött.
Tur att martin smsar och lockar med mig på en öl. Och tur att man inte ens behöver kämpa för att övertala mig. Inget idol ikväll. Jag misstänker att min plan att följa idol denna säsong kommer gå i stöpet.

Fredag it is!

Väl mött

My Wandering Days Are Over

Har av någon märklig anledning haft jättejätteångest de senaste dagarna över yttepytte småsaker. Jag förstår inte riktigt varför.
Det märkligaste är att en av anledningarna till min megaångest tror jag är en dröm jag hade. Ytterst märkligt.

Har dessutom ångest över min framtida yrkeskarriär. Det känns som att jag inte kan någonting. Och snart, innan jul, ska jag ha ansvar över två egna patienter, jag ska ronda själv, dokumentera i cosmic.
Hur ska detta sluta?
Hur många människor kommer jag indirekt att beröva livet under mina kommande år som sjuksköterska?
Hur orkar folk jobba med sjuka, sköra människor?

Så himla bra att jag äntligen kommit fram till att jag verkligen vill bli sjuksköterska, och så blir jag bara jättenojig att jag inte kommer klara det...

Väl mött

If You Can't Leave It Be, Might As Weel Make It Bleed

Mår som jag förtjänar.
Har njutit av regnet idag.
Bestämde mig för att en dag utan cykel kan göra mig gott. Har därför promenerat runthela dagen. Upp till BMC, ner på stan, upp till Ackis och sedan hem.
Trött i fötterna.
Men jag har äntligen fått använda mina gummistövlar och mitt vackra paraply. Jag har lussnar på musik och njutit av hösten.
Jag har gillat dagen.
Även om min mage inte gjort det.

Jag häpnas fortfarande över att vi inte har nåt att göra. Inga föreläsningar, knappt några uppgifter. Det är nu jag borde njuta. And I do...

Var och tog min fjärde hepatit B spruta. Fick veta att infektionskliniken är snåla när de ska vaccinera studenter. De ger bara en tiondel av den vanliga dosen vaccin. Inte konstigt att man inte bildar några antikroppar då.
Därför fick jag nu avnjuta en intramuskulär injektion med en rejäl dos hepatit. NICE. Nu hoppas vi på aktivitet hos B-lymfocyterna. Come ON! Det värsta är ju att läkaren sa att jag kan få göra ett titerkontroll om en månad. Men det är inte säkert att jag har bildat antikroppar ändå fast jag har tagit fyra doser. Den fjärde tio gånger så stark som de andra. Och om testet om en månad visar negativt kan jag ändå ha blivit immun. Fast man vet inte. "Det kan ju vara bra att tänka på vid val av arbetsplats senare..."
Alltså. Om jag inte blir immun kanske jag måste vara lite mer kräsen med vilka avdelningar jag kan tänkas jobba på. Bara för att mitt immunförsvar inte vill vara på min sida. Sucks to be me!
Sjuksköterskan som gav mig sprutan var hur gullig som helst. Fantastiskt! Så ska jag bli.
Har dessutom idag gått runt och varit rädd för att bli färdig. Hur ska jag klara av att göra allt det där som jag förväntas kunna? Jag kan ju ingenting! Galet. För att inte tala om den kliniska examinationen. Tur att det är tre terminer kvar tills dess. (fast det är ju faktiskt ingenting!)

Väl mött

She's Losing It

Jag, Maja och Gustav sitter och pluggar.
Maja ska visa ett av hennes förslag för mig. Något vi diskuterat under en längre tid, men som jag varit ytterst tveksam till. Nu får jag se vad hon syftade på och jag får äntligen svar på vissa frågor som jag haft sedan i somras. Jag minns den dagen som igår. På jobbet och jag får lite smått panik. För jag trodde att det jag såg var det jag såg. Mend et var det tydligen inte. Jag vet nu exakt vad det var. Jag andas ut.
Åter till Majas förslag. Där blir det nej. På grund av de posttraumatiska anfall som skulle kunna uppstå. (och som redan har uppstått)

Sitter hemma och pluggar. Lyssnar på mitt älskade Christer i P3. Det kommer en låt och jag sjunger med sådär som jag brukar och funderar på varför jag kan låten, för jag känner ändå inte riktigt igen den..
Refrängen kommer.
Ah, det är ju Creep med Radiohead. Där hade vi svarat på den frågan och jag börjar åter igen tänka tillbaka på blåmärken och synthfrillor. Justdet.

Väl mött

waka-waka eyy-eyy

Har skrivit tentan. Äntligen. Oh guuud vad skönt det var att få det ur världen. Så nervös och orolig som jag har varit de senaste dagarna. Jag har verkligen gått runt och tänkt: "Det gör ju inget om jag inte klarar tentan, det är nog bara bra. Då måste jag ju plugga in det mer och då kommer jag kunna det ännu bätte. Och då kommer tentan i januari vara en bit av kaka."
Nu känner jag dock att det gick skitbra! Förutom ett par småsaker, men det visste ingen annan vad det var heller. Sen vara jag bara klantig och svarade inte fullt ut på vissa saker, fast jag vet, vet, vet hur det ligger till.

Sedan har jag gjort en massa saker som man borde ha tagit tag i för länge sen. Jag och Majsan fixade passerkort till Ackis. Mycket bra. Vacker som en måndagmorgon är jag dessutom på min bild. eehhh, justdet...

Var och hämtade den gamla, gamla farmakologitentan från i våras. Kollade igenom den och insåg att jag nu, sådär en fyra och en halv månad senare, inte fattade mycket av det som stod där. Men jag hade tydligen klarat tentan, så jag visste ju vad jag höll på med då. Bläddrar till sista sidan. Där finns frågor där man ska ringa in rätt alternativ, och flera alternativ kan vara rätt. Det står inom parenteser och med kursiv stil att man får minuspoäng för alla felaktiga inringningar och icke-inringningar. Jag blir liksom olycklig när jag läser det. Det är så elakt, så taskigt! Och jag minns den där dagen när vi sitter i tentasalen på BMC, en vacker vårdag. Man kommer till sista sidan i tentan och där står att man får minuspoäng om man svarar fel! Vafalls! Skönt att inte känna någon press på sig...

Nu ska jag slappa och njuta av de fem veckor jag har framför mig innan praktiken börjar. Vi ska inte göra nästan någonting. (Tror jag nu, ja...)
Jag ska leta nittiotalslåtar till min och Majas drink-preparty på onsdag. Mmm, det kommer bli naaaaajs!
Ikväll blir det Efter-Tentan-Myyyyys med världens bästa klass!

Väl mött

GiveMeTheDisease!

Efter 45 minuter är teet inte lagom varmt längre. Det är för kallt. Typiskt mig.
Man är sugen på te, gör sitt te. Men då måste man vänta tills med blir lagomt varmt, men undertiden glömmer man bort det och det blir för kallt. Tråkigt,

Idag tog min och Emelies Bigges Loser-månad slut. Time to frossa. Fast jag har fuskat. Oh, vad jag har fuskat. Men med lite mer dåligt samvete. Och jag har vägt upp för det rätt mycket bättre. Så på det hela taget är jag nöjd.

Imorrn är det tenta och jag kan inte trycka in mer information. Det går inte, jag orkar inte. Känns halvbra. Vi får se hur det går.

Kom på en bra grej idag. En plan till. Jag ska komma på en liten till, men jag ska fråga min underbara syster om råd. Hon är bra.

Nu ska jag koka nytt te som är varmt istället.

Väl mött

RSS 2.0