klyftigatankar

Åh, vad det är härligt i Falun. Idag har vädret varit på topp! 9 minusgrader och sol. Jag har haft en underbar förmiddag i skidspåret. Jag och skogen, massor av snö och jag glider fram på mina skidor. Riktigt härligt. Just nu är jag riktigt sugen på att åka hem igen om två veckor. Jag inser att det kan behövas om jag ska slå rekord i tjejvasan. Det blir ju inte mycket skidåkning i uppsala direkt. Dels för att mina skidor befinner sig två timmar därifrån, och dels för att jag inte skulle orka leta upp ett skidspår om jag tog dit dom. Så det får helt enkelt bli lite träningsläger i falun då och då istället. Det är ju faktiskt bara fyra veckor kvar, och då alltså två träningstillfällen. Den här helgen ska jag ge gärnet. Imorgon blir det minst två mils åkning. Och samma sak på söndag. Riktigt skönt.

Igårkväll när jag skulle gå och lägga mig hann jag knappt stoppa ner fötterna under täcket innan jag klev upp igen. Jag tassade, tyst som en mus, in på lillstrumpans rum och norpade åt mig boken. Varför kan jag inte hålla mina klåfingriga fingrar i styr? Tur för mig att jag var så trött. Jag orkade bara läsa ett par sidor innan ögonlocken föll tungt ner och jag sov sött. Annars hade jag nog legat vaken halva natten och läst. Det är nog tur att boken absolut inte får plats i min väska. Den får nopg vara kvar här ett tag. För jag har faktiskt inte tid att läsa den. Hur mycket jag än vill. Det får skjutas på framtiden, tills PMet är klart iallafall. Det blir svårt.


Väl mött