klyftigatankar

Just nu i denna stund önskar jag verkligen att jag inte hade ätit upp mitt godis. Jag sklle behöva lite belöning efter mitt "mycket intensiva pluggande" som jag har ägnat mig åt den senaste timmen. Nja. Jag bör skärpa till mig. Från och till känns det dock helt OK. fast sedan kollar jag igenom nån gammal föreläsning eller frågor etc och inser att jag på fredag kl 13.00 kommer ligga i fosterställning, vaggandes fram och tillbaka och tveka på om jag ska pallra mig till pollack eller inte. SKÄRPNING! klart jag fixar tentan. Alla rätt, MINST.
Oh come on, come on. Varför ska man komma på den smarta pluggtekniken när det är försent? eller rättare sagt: varför ska man komma igång med pluggandet på tok för sent. Det blir ett par sömnlösa nätter nu.
Hur länge har jag sagt såhär egentligen? Nu ska jag sätta igång! från och med nu ska jag ge gärnet, plugga dygnet runt fram till tentan! Ge upp nån gång och gör saker istället för att snacka. Jag ger mig själv mer ångest än vad jag är värd. Nope. såhär lär man sig ingenting om hormoner. So loooong!

Väl mött.