klyftigatankar

Sitter ensam i lägenheten och blir var femte sekund rädd att det spökar. Någonting gnisslar till något fruktansvärt och jag hoppar till, ibland kommer det en liten smäll också. Det tar, varje gång det händer, ett par sekunder innan jag inser att det är balkongdörren som blåser upp och sedan blåser den igen. När ska jag fatta?

Brasilien, ja. Kan inte låta bli att tänka på det, på något komiskt sätt. Skärpning Kerstin!

Ikväll blir det inflyttningsfest á la Djäknen. Jag hoppas även att folk har lagt märke till att det är min namnsdag och inte bara tar med sig inflyttningspresenter utan även namnsdagspresenter.
Den som glömmer bort att gratulera mig på min namnsdag hamnar nog tyvärr på svarta listan ett tag fram över.
Både min mor och min bror har struntat i att uppmärksamma denna, konstigt nog inte flaggförsedda, högtidsdag.
Inflyttningsfesten: Man får komma hit, efter klockan 18 om man behagar, och känner att man är någorlunda känner till mig eller min bror. Det finns snacks och bakverk i överflöd. Dessutom bjuder huset på en magnefik välkomstdrink.
Välkomna!

Väl mött