Self-pity Is Meaningless

Somnar. Som vanligt längst ut på kanten sådär så jag nästan trillar ner på golvet. En liten kropp i fosterställning, ihopkurad som en liten boll, i en alldeles för stor säng. Får plats fyra. Kan ligga på bredden.
Vaknar. Ligger mer raklång, men fortfarande med halva kroppen utanför sängen. Sträcker bara på pekfingret för att stänga av väckarklockan.
Bäddar. Bara en liten del av sängen som behöver bäddas. I den stora, stora sängen finns två täcken, men bara ett som används. Fyra kuddar men maximalt utnyttjas två. Jag och min följeslagare Malin. Ensama i den stora sängen. Vi går näsan vilse ibland.
Sad but true, Sad but true
Frukost. Dricker apelsinjuice och löser UNT-korsord. Någon rycker i dörren. Klockan är kvart över sju. Dörren låses upp. Någon kommer hem, har precis gjort en walk of shame.
Jag är inte ett dugg bitter. Inte alls.

Här ska drickas vin!

Väl mött

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0