A Broken Window

Här har man precis gått och blivit av med den yttepytteminililla glassplitterbiten som jag har haft i mitt ringfinger.
Det gör inte längre ont av att jag petar på mitt finger.
Vad händer då?
Jo, jag får en ny yttepytteminiliten glassplitterbit i pekfingret istället. Och det brukar jag ju inte använda så ofta till att peta på saker.
Så himla typiskt. Jag borde inte få jobba med glassplitter.
Klant.

Plus att jag vaknade av att min granne inte vaknade av sin irriterande väckarklocka. Jättejobbigt.

Väl mött.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0