klyftigatankar

Idag börjar vi alltså biggest loser.
Jag skulle väga mig imorse innan frukost, men glömde bort det. Så nu kan jag omöjligt jämföra före och efter. GAAAH! jobbigt.

Igår kväll när jag kom hem från emelie hade jag hela långa vägen hem (nu kan jag föresten cykla hem därifrån utan att cykla vilse i fålhagen! success!) lääängtat efter att lägga mig i soffan, slänga upp benen på bordet och smaska i mig alla mina dadlar. Ett helt paket för mig själv!
Kommer in i köket. lyfter upp paktet. Det är på tok för lätt! Öppnar och inser att det är det gamla paketet, som nästan var slut.
Var är mina nya? Ställde jag in det i kylen? I skåpet? i mitt rum? städskåpet? toan? vid datorn? VAR ÄR MINA DADLAR!!?? Olov är ju inte hemma. Han är nog ute på äventyr. Kan han ha tagit mina dadlar? ett helt paket? Fast vad skulle han göra med ett helt paket dadlar? Det är orimligt!
Jag ger upp, går och lägger mig. Nu på morgonen berättar min käre bror att han tog dom, för han täänkte att jag inte ville ha dom då på en gång. GAAAAHHH!!!

Och nu sitte jag och är duktig med böcker över hela skrivbordet. Google i högsta hugg. För vad är egentligen BE? eller hyperkapni för den delen..?
Lite KOL någon?

snart ger jag upp och rymmer till gymmet. BRA SKIT!

Väl mött