klyftigatankar

Jag faschineras lite över hur dagar bara kan gå. Utan att någonting händer. Inget händer, jag gör inget. Jag ligger i min säng på kvällen och funderar. Vad har jag gjort för vettigt och givande idag?
Jag har inte gjort någonting. Alls. Inget vettigt.
Idag har jag iallafall träffat min huvudhandledare och bokat in en dag på psykakuten och fått svaren på alla tentafrågorna.
Men. Ska jag va på psykakuten nästa torsdag måste jag ju va ute på ulleråker kvart i sju på morgonen. yaay! Och jag har inte varit sådär smart så jag har skrivit på tentafrågorna och lagt alla de där bra svaren på minnet.
Har inte sett en enda patient idag. Kommer antagligen inte träffa nån imorrn heller. Givande praktik, ahhjustä.

Jag gillar hur jag skjuter upp allt som jag måste göra. Känns som att allt kommer komma över mig på söndag kväll och jag kommer få panik. Som vanligt.

Om jag ignorerar allt, visst försvinner det då? Snälla!

Väl mött