klyftigatankar

Jag tycker inte om det här. Varför gör jag såhär?
Är negativ och har en motivation på minus femhundra. Det enda ord jag använder är nej. Vill inget.
Världens finaste dag. Fick sluta tidigare på praktiken. Äntligen, finally, TACK!
Går hem, in på mitt rum, drar ner persiennerna och lägger mig i sängen. Vill inte va med. Orkar inte. Känner inte för det. Neggo.
Har haft alla chanser i världen att träffa människor, va social och ha trevligt. Men jag vill liksom inte. Ligger hellre i min säng och glor och tycker synd om mig själv.
Jag måste göra nåt åt dethär.

Bestämmer mig för att ringa upp en gamal vän. Har dåligt samvete för att jag inte har hört av mig på år och dar. Men numret är borta. Har det inte kvar. Ångest.
Men jag minns det här. Det blev nåt tok när jag fick tillbaka min telefon och numret föll bort och på hennes namn fanns istället nummret till hon som lägger schemat på mitt jobb. Kan bli en lite konstig situation...

Vill inte ligga här och va seg och trög och tråkig och HA tråkigt. Kanske ska bege mig ut på en promenad ändå. Fast jag inte ville från början. Men nu vill jag. Lite sol. Lite luft. Lite annat än mina fyra väggar.
Nej, jag orkar inte.

Väl mött