klyftigatankar

Smärta är bara en högre grad av njutning. Just sayin. Och det gäller allt, alla kategorier, alltid. Okej, inte när det gäller min höft, men allt annat. Tillochmed vid slagsmål. Dock kan det ju tilläggas att mina erfarenheter av slagsmål är mycket begränsade och jag inser att det kan finnas folk som är beredda att säga emot mig på den punkten.
Men oftast så är smärta en högre grad av njutning.
Och värt det.

Efter att ha spenderat helgen i Falun och hela gårdagen inomhus, insåg jag idag att det faktiskt inte är någon snö kvar nästan.
Heja Våren!
Snart borde det bli dags att ge sig ut på tussilagojakt. Jag tror starkt att det finns mängder där ute. Om inte än så riktigt, riktigt snart. Bara solen vågar sig fram. komsi, komsi, komsi!
Heja Våren!

Väl mött

ps. Jag har tröttnat på att va sjuk. Det är tråkigt och jag vill röra på mig, för jag blir rastlöööös. Imorgon ska jag till Skutskär. Så det så. Jag ska på praktiken. Om jag sitter stilla blossar mitt anlete kanske inte upp och om jag är tyst hörs det inte att jag är hes. Jag kan ha med mig en termos med te i och sörpla på hela dagen (för det är så skönt för halsen). För jag vägrar, vägrar, vägrar skriva ett kompletteringsarbete på redovisningsuppgiften. Jag ska hålla föredragret imorrn. Om jag så ska smitta ner varenda patient i hela Skutskär på kuppen! ds.