klyftigatankar

Och glädjen som sprider sig i kroppen när man kommer hem och ens roomie har lämnat en överraskning i form av kvarglömda ljus i köket. Det luktar bränt och jag kom in i köket i sista stund! Pappas ord från när jag va liten liksom ekar i mitt huvud. Borde ju skälla ut nån för det här.
Det värsta är att det var ljusen i min adventsljusstake. De ljusen som jag minutiöst har bevakar och mätt med linjal för att de ska vara exakta och stegas uppåt i en vacker symmetri. Pallar inte när adventsljusen är skeva. Allt arbete är nu förgäves. För att nån klåfingrig jävel prompt skulle bränna ner mina ljus. (och även försöka bränna ner hela lägenheten)

Tar ilsket på mig raggsockorna och går och lägger mig.
Ser fram emot en nio-till-fyra-dag med enbart föreläsningar. Kult!

Väl mött