klyftigatankar

Jag och lotta tittade på fyrverkerierna och det var så fint att jag dog lite. Glitter överallt och fina färger. Jag hoppade och studsade av glädje och klappade händerna och hade ett konstant smajl. Jag var gladare och barnsligare än treåringen bredvid mig. Ville att det aldrig skulle ta slut. Jag vill ha mer fyrverkerier. Oftare. Jämt. Varje dag. Längtar redan till nästa år.

Har lite lätt ångest över att jag måste åka till skolan imorgon. Vi börjar ju så okristligt tidigt! Vem orkar ens va i skolan klockan åtta på morgonen? (tjejen som har haft praktik och gått upp 05.15 i sex veckor...)
Men jag saknar mitt gamla BMC, så det känns ändå bra i mitt lilla hjärta.

Väl mött