klyftigatankar

Älskar när dagar bara börjar sådär bra som de bara gör ibland.
Försover mig. Kommer precis i tid till jobbet efter årets snabbaste cykeltur, en joggingrunda i kulverten och tre-trappsteg-i-taget-metoden i trappen upp till avdelningen. Får världens sämsta rapport av natt-uskan. Har en brottningsmatch med en patient. Kan inte sluta tidigare. Kommer hem och luktar svett och urin och bara allmänt mycket jobbet. Hetsduschar, eftersvettas, packar väskan, deon är slut, tokcyklar till tåget, hinner precis med, ingen ac alls på tåget. Man ba: YEEEEEES! Livin' the dream!

Men jag är glad ändå, för idag upptäckte jag hur fantastiska sparkcyklarna på jobbet är. Har åkt flera vändor, bara på kul.
Och nu när jag är hemma kan jag prata på med hur mycket dalmål som helst utan att någon tycker att det är det minsta konstigt.

Väl mött