klyftigatankar

The Ark igår var helt fantastiskt bra. Jag inser efter ett tag att det var sjukt länge sen som man började lyssna på dom. Dom har liksom hängt med så himla länge. Och det märks. Ola är fantastisk. Helt underbar och fantastisk. Underbar röst, fantastisk på scenen, halvnaken med snygg kropp (trots att han enligt mina beräkningar bör vara... rätt gammal, hur som blir vi alla imponerade) och bara helt jättebra! Allihopa är det. Jag är nöjd. Bara mellansnacken och att han hånar killen som inte sjunger med är lätt värt pengarna. Saknade bara Father of a Son och Hey Kwanongoma. På något sätt inser jag att jag ändå under åren har glömt bort dom lite grann. Att dom har fått flytta lite på sig till förmån för andra band och helt annan musik. Trots att dom faktiskt är jäääävligt bra. Tar upp The Ark-lyssnadet igen. På ett blandband, med en pepsi i handen, på en buss, någonstans i Dalarna en vinterkväll. Sådärja!

Onsdag kväll och jag kan bara inte fokusera. Hittar två artiklar, men orkar verkligen inte läsa igenom dom. Orkar inte skriva två sidor om en jävla observation. Varför har vi hela tiden så jävla konstiga och flummiga uppgifter? Jag blir bara irriterad. Kan vi inte bara få ha praktik och göra saker praktiskt istället för att sitta och titta och leta artiklar och skriva skitsaker. Fan vad sur jag blir!

Väl mött.