klyftigatankar

Jag överlevde gårdagen och hade tillochmed fantastiskt kul. Hittade mitt underbara linne igen. Samma linne som sist. Lika snygg och söt och vacker som sist. Erika förstummades över hans vackra uppenbarelse och gav mig sitt godkännande, men Maja och Emelie kom med ett bestämt nej som vanligt. Men linnet försvann i vimlet och syntes inte till något mer. Och jag gick hem lite för full, illamående, hungrig, besviken, vinglig, trött, glad och med ömma och trötta fötter efter alldeles för mycket dansande.
Vaknade och hade fortfarande kvar rester av horläppstiftet som jag först blev pålurad och sedan krävde förstärkning av under hela av kvällen. Classy girl
Rött horläppstift. Snyggt och jag vill ha.

Nu sitter jag lite yr och lite bakis med en kopp te och undrar hur jag ska kunna ta mig till den där intervjun och ge ett representablet intryck. En lång, alldeles för varm, skrubbande dusch är ett måste. Då kanske jag kan känna mig iallafall lite frech, men det känns på något sätt alldeles för långt borta.

Väl mött