Sluta riva, bränna, karva och skära i min hud. Det blöder och gör ont!

Mer blod än färg. Ska det vara så? Men det blir ju så vackert. Och samtidigt som jag drar mig i håret, biter mig i tungan, rycker undan armen och gråter i smyg, av all denna outhärdliga smärta, så sitter jag och planerar inför nästa verk. Jag bokar nästan en tid. Men det går inte. Jag får i läxa att leta bilder och fundera på stilen mer exakt. Sen kan jag få boka en tid. Om jag är snabb.
Januari, tack!

Kommer till Kvarnen och glömmer bort att gå av cykeln innan jag försöker ta mig in genom dörrarna. Lyckat.

Väl mött!

ps. köpt tre nya böcker idag. tänker inte plugga. tänker läsa skönlitteratur.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0