Chasing Dorothy
Vaknar av ett "Grattis på namnsdagen"-sms. Sånt man blir glad av. Får senare ett "Grattis på vår namnsdag"-mail. Min mor och min mormor är ju bara för söta!
Bestämde mig redan igår kväll att en tvåtimmarsföreläsning i våld mot äldre inte är riktigt vad jag skuttar upp ur sängen kl 06.30 för att gå och titta på. (påverkades inte alls av grupptrycket på fejsbokk. nänä inte jag inte) Snoozar löjligt länge, just because I can. Får ett sms av Erika som är gullig nog att berätta att våldsföreläsaren valde att inte komma och istället ska dom köra den viktiga föreläsnigen där man ska få veta saker om uppgiften vi ska göra. Kommer inte hinna få veta vad vi ska göra för uppgift ens om jag springer till skolan i samma sekund som jag får smset. Men jag kommer till skolan tillslut och hinner lagom för att få se den tråkiga oviktiga delen av uppgiftsföreläsningen. Sedan kommer våldföreläsaren och kör sin föreläsning. jag sa ju att jag inte ville se den!!
Jag och Maja roade oss istället med att spana in var vi skulle ha praktik och var alla andra skulle ha praktik.
Hallelujah, jag ska spendera mina sista fyra VFU-veckor i ENKÖPING!
Blir glad ända in i själen!! Är det något jag vill göra i april, när jag bara har en liten, liten, yttepytte uppsats att skriva och en miniplutt-tenta att plugga till och ett par små, små petitessuppgifter att pyssla med, så är det att gå upp en timme tidigare än nödvändigt och sitta två timmar på en buss. Varje. Jävla. Dag.
Jag älskar mitt liv. Jag göre verkligen. På riktigt. Skojar inte.
Att jag dessutom fick pendla till jävla Skutskär (den uppländska orten som uppland glömde) halva termin fyra är det minsann ingen som tar hänsyn till. Nänä.
Bitter tjej. inte alls, jag är så glad så.
Har dessutom vilket-jobb-ska-jag-ta-ångest. Jag har ju kommit fram till att jag nog helst inte åker hem till Falun över sommaren eftersom det innebär en massa, massa praktiskt krångel. (Men en garanterad lön på 22 000, HURRA!) Den stora frågan är nu istället om jag vill jobba på transplantation eller övre gastro. Vart jobba, vart jobba? Maja går på intervjuer där den här veckan och imorgon har jag tänkt att vi ska konferera och bestämma oss. Det hade ju varit fantastiskt kul att jobba på samma avdelning som My Love. Men det skulle bli fantastiskt tråkigt om vi gick om varandra och aldrig fick ses. Eller om vi skulle få samma schema och ses och umgås hemma och på jobbet och på fritiden. Tête-à-tête tjugofyrasju. Man skulle kunna tänka sig att man kan komma att tröttna på varandra. Men nej, inte jag och Maja hellleeeerr!!
Har spelat wordfeud ända sen i torsdags, och jag har redan tröttnat. Jag är sämst och förlorar jämt. Är för otålig för att hitta på ord när jag egentligen vill ha fler bokstäver och så ligger det en massa andra bokstäver ivägen där jag vill skriva. Jag ska sluta. Kan sluta när jag vill. Lovar.
Och jag tror att jag ska va så himla effektiv och skriva alla mina små petitessuppgitfter innan vi börjar med uppsatsskrivandet, men jag vet inte alls vad jag ska skriva om och vill hellre powernapa eller äta glass eller kolla på mina fantastiska serier eller dricka te eller träna. Det borde ju gå skitsnabbt om jag bara gör det. Eller huuur? mendetärjusåjävlatråkigt.
"Att jobba för landstinget är som att leva med en hustrumisshandlare. Först skärmar dom av en sociala liv, så man har tillslut inga vänner kvar och inget som helst privatliv utanför jobbet. Sen börjar dom med den psykiska misshandeln och man gör vad som helst för att dom ska vara nöjda och glada. Sen börjar dom bryta sina löften och gör så att man går därifrån gråtande och helt förstörd. dagen efter säger dom 'förlåt* och lovar att det aldrig ska hända igen. Två dagar senare smäller det igen. Men ändå stannar man troget kvar."
Typiskt såndär kommentar som man vill höra när man snart är landstingsanställd och jobba på riktigt.
Det är mycket att tänka på just nu för en stackars liten flicka som jag. Som helst bara vill äta popcorn och dricka te.
Väl mött
ps. grattis på namnsdagen till mig! Och varför har jag inte Dorothea som tilltalsnamn? hade ju vart asballt.
Bestämde mig redan igår kväll att en tvåtimmarsföreläsning i våld mot äldre inte är riktigt vad jag skuttar upp ur sängen kl 06.30 för att gå och titta på. (påverkades inte alls av grupptrycket på fejsbokk. nänä inte jag inte) Snoozar löjligt länge, just because I can. Får ett sms av Erika som är gullig nog att berätta att våldsföreläsaren valde att inte komma och istället ska dom köra den viktiga föreläsnigen där man ska få veta saker om uppgiften vi ska göra. Kommer inte hinna få veta vad vi ska göra för uppgift ens om jag springer till skolan i samma sekund som jag får smset. Men jag kommer till skolan tillslut och hinner lagom för att få se den tråkiga oviktiga delen av uppgiftsföreläsningen. Sedan kommer våldföreläsaren och kör sin föreläsning. jag sa ju att jag inte ville se den!!
Jag och Maja roade oss istället med att spana in var vi skulle ha praktik och var alla andra skulle ha praktik.
Hallelujah, jag ska spendera mina sista fyra VFU-veckor i ENKÖPING!
Blir glad ända in i själen!! Är det något jag vill göra i april, när jag bara har en liten, liten, yttepytte uppsats att skriva och en miniplutt-tenta att plugga till och ett par små, små petitessuppgifter att pyssla med, så är det att gå upp en timme tidigare än nödvändigt och sitta två timmar på en buss. Varje. Jävla. Dag.
Jag älskar mitt liv. Jag göre verkligen. På riktigt. Skojar inte.
Att jag dessutom fick pendla till jävla Skutskär (den uppländska orten som uppland glömde) halva termin fyra är det minsann ingen som tar hänsyn till. Nänä.
Bitter tjej. inte alls, jag är så glad så.
Har dessutom vilket-jobb-ska-jag-ta-ångest. Jag har ju kommit fram till att jag nog helst inte åker hem till Falun över sommaren eftersom det innebär en massa, massa praktiskt krångel. (Men en garanterad lön på 22 000, HURRA!) Den stora frågan är nu istället om jag vill jobba på transplantation eller övre gastro. Vart jobba, vart jobba? Maja går på intervjuer där den här veckan och imorgon har jag tänkt att vi ska konferera och bestämma oss. Det hade ju varit fantastiskt kul att jobba på samma avdelning som My Love. Men det skulle bli fantastiskt tråkigt om vi gick om varandra och aldrig fick ses. Eller om vi skulle få samma schema och ses och umgås hemma och på jobbet och på fritiden. Tête-à-tête tjugofyrasju. Man skulle kunna tänka sig att man kan komma att tröttna på varandra. Men nej, inte jag och Maja hellleeeerr!!
Har spelat wordfeud ända sen i torsdags, och jag har redan tröttnat. Jag är sämst och förlorar jämt. Är för otålig för att hitta på ord när jag egentligen vill ha fler bokstäver och så ligger det en massa andra bokstäver ivägen där jag vill skriva. Jag ska sluta. Kan sluta när jag vill. Lovar.
Och jag tror att jag ska va så himla effektiv och skriva alla mina små petitessuppgitfter innan vi börjar med uppsatsskrivandet, men jag vet inte alls vad jag ska skriva om och vill hellre powernapa eller äta glass eller kolla på mina fantastiska serier eller dricka te eller träna. Det borde ju gå skitsnabbt om jag bara gör det. Eller huuur? mendetärjusåjävlatråkigt.
"Att jobba för landstinget är som att leva med en hustrumisshandlare. Först skärmar dom av en sociala liv, så man har tillslut inga vänner kvar och inget som helst privatliv utanför jobbet. Sen börjar dom med den psykiska misshandeln och man gör vad som helst för att dom ska vara nöjda och glada. Sen börjar dom bryta sina löften och gör så att man går därifrån gråtande och helt förstörd. dagen efter säger dom 'förlåt* och lovar att det aldrig ska hända igen. Två dagar senare smäller det igen. Men ändå stannar man troget kvar."
Typiskt såndär kommentar som man vill höra när man snart är landstingsanställd och jobba på riktigt.
Det är mycket att tänka på just nu för en stackars liten flicka som jag. Som helst bara vill äta popcorn och dricka te.
Väl mött
ps. grattis på namnsdagen till mig! Och varför har jag inte Dorothea som tilltalsnamn? hade ju vart asballt.
Kommentarer
Trackback
