klyftigatankar

Jag blir så trött på att jag är så trött. Orkar inte gå upp på morgonen. Är typ fotfarande lite småsjuk (läs:lat), så jag kan (orkar) inte riktigt träna. Jag blir ännu mer trött. Imorrn ska jag ta tag i mig själv, jag lovar. Bara jag börjar kommer ju allt bli bra. Jag vet ju det.

Blir irriterad på att jag har haft sönder en knapp på mitt tangentbord. Får liksom inte dit den igen. stört omöjligt. Hade precis sönder en till. Fortsätter jag i samma takt kommer jag ha typ fem tangenter kvar nästa månad...

Har varit på intervju på transplantation idag och det känns hur bra som helst. Vill jobba där. Men bara om jag får massor i lön och får jobba kvar efter sommaren. Pretty pliiis! Å andra sidan vill jag ju jobba på KAVA och onkologen också. Men dom är ju så långsamma med att ordna upp sig och ta tag i sig själva. Emelie har hur som helst övertalat mig att inte åka till Falun i sommar. Hur kul kommer jag ha där uppe när alla mina vänner och alla som jag känner finns här? Och jag vet ju att jag inte riktigt vill bo hemma hos mamma och pappa.. Är ju faktiskt vuxen nu. Och allt blir mycket lättare om jag stannar kvar här. Smidigare med friskis, och flytten och jobb efter sommaren och alltihopa. Ska bara på intervju på en annan avdelning, samt ringa och tjata lite på KAVA att dom ska skynda på lite, för jag vill, vill, vill jobba där. Också. Men snart så, snart har vi nog skaffat oss ett jobb som Leg. Sjuksköterska, minsann! Lyckan är total!

Hittade massa fina saker på indiska som jag vill ha. Massor! och dom är jättefina. Tekoppar och temuggar och lila saker, såsom kuddar och fina tallrikar i olika former av löv. Och ljushängarsaker. Och ett fint kakfat.

Måste ta tag i det här med att införskaffa en smidig, snygg och bra kamera. Vill även byta ut min värdelösa galaxy mot en eye-fone (som mamma skulle ha skrivit). Och borde beställa en miljard spännande och bra filmer. Det är kul.

Blir sugen på att gå ut och springa. Ser folk mest överallt och hela tiden som kutar runt i lysgula västar. Och trots att jag hatar att springa och det är en miljard minusgrader ute känner jag hur jag bara vill springa långt, långt, långt och länge. Knäpp

Har bokat in en allahjärtansdags-dejt. Den kommer bli så himla mycket bättre än förra året. Om förra årets allahjärtansdag ens går att toppa?!?!

Fick ett glädjebesked mitt på tråkigaste föreläsningen. Min favorittjej har åter tagit svensk mark under sina fötter. Vill bara springa hela vägen till stockholm och krama om henne. Aldrig släppa taget. Det blir bäst så.

Och jag och Emelie har fått namn på folk som vi ska ha med i vår uppsats. Vilket alltså betyder att vi bör sätta igång. Det ger mig magsår. Jag vill skjuta det framför mig så länge jag bara kan. Jag vill inte, jag orkar inte, jag skiter i det

Väl mött.

ps. Christer Lundberg, vill du gifta dig med mig?