klyftigatankar

Varje gång jag lyssnar på Walk off the earth-låten tänker jag på Norrland. Den har ingenting med Norrland att göra så jag förstår inte varför jag ska tänka på Norrland varje gång. Och eftersom jag är inne i ett sånt mode så lyssnar jag på den låten jämt och ständigt eftersom jag tycker den är så bra! Och således kan jag inte riktigt få Norrland off my mind, vilket är jävlgit störigt. (cause, I couldn't care less)
Det är bara för att slutet av låten påminner mig om Sex On Fire, vilken har mer Norrland att göra.
Önskar att jag ska komma in i ett Hello Saferide-mode istället och associera den låten som jag gjorde förut, ty den har lite granna tappat sin glans. Och efter den här helgen kommer jag nog komma in i ett sånt mode. Vilket dock kommer leda till en störig tankehärva utan dess like.

Jag är knäpp.

Tvingade med Charlie på en solskensbakispromenad så att jag skulle kunna få tag på mina videkissar. Och det fick jag! (dom luktade gott och var så mjuka och lena mot kinden!) Charlie hittade ett två och en halv meter långt vasstrå och var nöjd med det. Så där gick vi som två femåringar med våra naturfynd i handen och tittade på vacker arkitektur i vår vackra stad. Och vi gick förbi min kommande bostad, och jag vill bara flytta in där nu och på en gång.



Väl mött