om någon undrar
Jag har en återkommande dröm som jag hatar. Blir alltid nojig och orolig och tror alltid att det är på riktigt. Jag kör bil, och kör helt värdelöst. För fort och har inte minsta lilla kontroll över bilen. Kör in i allt och alla och välter runt flera gånger, kör över mitträcken och ned för stup. Inte kul. Inte kul alls. Jag gillar ju att köra bil. Men snart vet jag inte om jag någonsin vågar prova igen...
I onsdags var jag och lotta på spinning. Jag var astaggad innan. Men passet var inte alls kul. Kände mig värdelös och som om jag inte orkade nåt. Inte kul. Inte kul alls. Är helt säker på att det berodde på att jag inte satt på min vanliga cykel. Gick på spinning alldeles nyss och satt på min vanliga cykel. Innan passet började fick jag panik och ångest. Varför kom jag på den idiotiska idén att jag skulle bli spinninginstruktör? Det kommer jag ju aldrig klara av. Kommer aldrig orka. Kommer aldrig kunna känna mig självsäker när alla tittar på mig. Kommer inte kunna leda och peppa en hel grupp av människor som sitter där och förväntar sig en massa saker av mig. Och dom kommer stirra konstigt på mig. Kommer aldrig orka med det här passet. Varför satte jag mig längst fram? Passet drar igång och jag inser att jag inte kan hålla mig. Det är ju fantastiskt!! Klart jag kommer bli en alldeles underbar spinningledare, alla kommer älska mitt pass. Och det går så jävla bra. Jag tar i från tårna och drunkar lite i min egen svett. Det är helt underbart. Jag längtar tills jag får sitta där uppe. Det kommer bli bra. Jag tror på mig själv. Dessutom har jag så fruktansvärt bra musiksmak så alla låtar kommer vara jättebra. Så det så.
(Och det här med att jag har en muskelfästesinflammation i lårbensmuskeln väljer jag att ignorera. Samma sak gäller muskelfästesinflammationen i mina hamstrings. Orka bry sig om sådana petitesser. De ska inte få förstöra min dröm!)
Orka att jag är långsammast i universum på att utföra mina flummiga skoluppgifter. Kan dock bero på ointresse, att de är värdelösa, att jag inte riktigt hajjar vad det är jag ska göra och en massa andra saker. Bör väl ta tag i mig själv litegrann kanske om det ska bli nån examen om två månader. (Det är sjukt snart om någon undrar)
Väl mött
I onsdags var jag och lotta på spinning. Jag var astaggad innan. Men passet var inte alls kul. Kände mig värdelös och som om jag inte orkade nåt. Inte kul. Inte kul alls. Är helt säker på att det berodde på att jag inte satt på min vanliga cykel. Gick på spinning alldeles nyss och satt på min vanliga cykel. Innan passet började fick jag panik och ångest. Varför kom jag på den idiotiska idén att jag skulle bli spinninginstruktör? Det kommer jag ju aldrig klara av. Kommer aldrig orka. Kommer aldrig kunna känna mig självsäker när alla tittar på mig. Kommer inte kunna leda och peppa en hel grupp av människor som sitter där och förväntar sig en massa saker av mig. Och dom kommer stirra konstigt på mig. Kommer aldrig orka med det här passet. Varför satte jag mig längst fram? Passet drar igång och jag inser att jag inte kan hålla mig. Det är ju fantastiskt!! Klart jag kommer bli en alldeles underbar spinningledare, alla kommer älska mitt pass. Och det går så jävla bra. Jag tar i från tårna och drunkar lite i min egen svett. Det är helt underbart. Jag längtar tills jag får sitta där uppe. Det kommer bli bra. Jag tror på mig själv. Dessutom har jag så fruktansvärt bra musiksmak så alla låtar kommer vara jättebra. Så det så.
(Och det här med att jag har en muskelfästesinflammation i lårbensmuskeln väljer jag att ignorera. Samma sak gäller muskelfästesinflammationen i mina hamstrings. Orka bry sig om sådana petitesser. De ska inte få förstöra min dröm!)
Orka att jag är långsammast i universum på att utföra mina flummiga skoluppgifter. Kan dock bero på ointresse, att de är värdelösa, att jag inte riktigt hajjar vad det är jag ska göra och en massa andra saker. Bör väl ta tag i mig själv litegrann kanske om det ska bli nån examen om två månader. (Det är sjukt snart om någon undrar)
Väl mött
Kommentarer
Trackback
