klyftigatankar

Det har regnat hela dagen. Och jag blir deppig. Sen kom jag på att jag inte tränade igår, och insåg att det var därför jag var hispig, rastlös och nedstämt. Inget som inte ett hetspass kan fixa på ett kick! Och min lilla Mats är så söt och snäll och vill mig så väl, samtidigt som han hetsar mig att komma med frågor om allt mellan himmel och jord och lyssna på musik och träna och göra ett pass. Fattar inte han att jag precis har skrivit uppsats etc och är fullt upptagen med att ta examen och börja jobba som sjuksköterska?!?!?! Dessutom fick jag ett hetsigt mail av Snygg-Björn om att boka tid för diplomering. Vågar typ knappt läsa det. Det är ju långt kvar? Pallar inte att man åter igen skall sättas på prov. Trodde det var slut med sånt..
Men jag längtar! Det ska bli så jävla roligt och Mats är nog en väldigt, väldigt bra fadder.

Kollade en sväng på Sjukhuset under min slapparregndag (känner mig som en arbetslös, fyfan vad tråkigt och värdelöst att vara arbetslös, skulle nog dö av tristress och rastlöshet). Kom på mig själv med att nästan börja gråta. Det där är snart jag. Snart är det jag som står där och ger sprutor, tar prover, skickar iväg patienter på operation, ger blod, lägger om sår, tar bort stygn och gullipluttar med mina fina patienter. DET ÄR SNART JAAAAAG! Har sagt det förr och jag säger det igen. Det är helt jävla sjukt och fantastiskt och underbart. Jag kommer ha Världens Bästa Jobb. Om mindre än fyra veckor. Helt. Stört. (träffade nyss min blivande chef på Friskis och jag gillar henne skarpt. vill börja jobba nuuuu. Men nästa vecka ska jag och Maja gå dit och få våra skåp och våra sjuksköterskepasserkort!)

Har fått min bakmaskin och min (min systrers) balklänning idag. Nu är det bara att hoppas på att jag kan få på mig klänningen. Annars blir det bara vatten och laxermedel ända fram till balen. Plus hetsträning tre gånger om dagen. True story

Väl mött