klyftigatankar

Imorse när jag, i min extrema trötthet och motvilja, satt och borstade tänderna kom jag på en master plan. Min plan är idiotsäker och vattentät. Den är så bra att tillochmed Charles Ingvar Jönsson skulle vara stolt över mig. Jag måste bara maskera min plan på ett snyggt och smidigt sätt, så att ingen märker vad det är jag egentligen håller på med. Det är där jag behöver en medhjälpare och ett alibi. Det har jag självklart också tänkte på och kom på den perfekta. Frågan är bara om jag ska meddela denna medhjälpare om det egentliga syftet, eller om denne person skall få förbli ovetandes om det egentliga syftet... För jag vet att personen i fråga först kommer att retas med mig, håna mig och jävlas. Sedan finns det en överhängande risk att min medhjälpare avslöjar mig och förstör min master plan. Antingen avsiktligt, eller av misstag. Hur som så är det ett litet wild card. Men om jag inte förklarar det egentliga syftet finns det en risk att förvirring uppstår och att min tilltänkta medhjälpare inte förstår vikten av hela operationen och dennes medverkan. Men hela idén känns lite märklig, konstig och creepy. Kanske ska lägga ner. Kom dessutom precis på att min tilltänkta medhjälpare ändå troligtvis är out of town när planen skall sättas i verket. Dessutom kommer nog min lillasyster bli sur och irriterad.

Men en tjej kan väl få drömma om den perfekta planen. Den perfektia raiden...

Väl mött

ps. erika, det handlar fortfarande om ungefär samma sak. Men jag är tveksam till att du hänger med... Vill träffa dig snart. Var är du? Vem är du? Finns du på riktigt?