absitnens

Håll om mig. Nånting hotar kväva mig
 
Har inte tränat sedan i fredags. Har fuskat med mina squats. Kommer alltså ej få den där perfekta rumpan jag hade hoppats på. Får helt enkelt börja om från början. Det kryper i hela kroppen, och nu ska jag spendera två veckor utan ett endaste gym i sikte. Hur ska jag överleva?? (tur att vi ska hajka lite och att jag kommer svettas av att göra nada pga extrem värme)
 
Jag fortsätter att irritera och uppröra mig själv på flertalet olika sätt. Jag kommer hela tiden fram till samma slutsats. Jag är en douchbag. En riktig douchbag. Jag vill ha kakan och äta upp den. Äter gärna smeten också, direkt ur skålen innan kakan ens hunnit in i ugnen. Tänker inte bjuda nån, men vill gärna ha lite i frysen att spara och plocka fram när man får oväntat besök eller kommer hem sent från jobbet och behöver en sockerchock. Precis så är jag. Och jag vet det, och vill just nu inte göra nåt åt det. För om man blundar för problemen så kanske dom försvinner av sig självt. Det är en teori och en filosofi jag har.
 
Anywho. Har inte kunnat koncentrera mig ett endaste litet dugg på jobbet ikväll. Har bara tänkt på en enda sak. Och det är att om bara några timmar sitter jag på ett plan till mafakkin INDIA!! So long suckers!
 
Är sjukt taggad. Längtar så jävla mycket. Fattar inte att dagen äntligen är här!!
 
Väl mött

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0