klyftigatankar

Har haft min första ledaruppföljning på spinningen. Har sagt det förut och säger det igen: Jag HATAR att bli bedömd på det jag gör. hatar.

 

Visste ju redan från början att mitt pass är för jobbigt och drygt och jag blir alltid osäker och stressad och nervös när någon ska kolla på mig och studera ig in i minsta detalj. Dessutom hade ju Jaquline vairt vänlig nog att skrämt upp mig med att Maria är stenhård.

 

Och hela passet börjar med att mikrofonen knastrar och brusar konstant. Och jag tappar bort mig. Men mina motionärer är ju gulligast i hela världen och går fram till Maria efteråt och säger att de brukar gå hit vaaaaarje vecka, och Kerstins pass är så hiiiimla bra. Jag älskar mina underbara motionärer!!

 

Och Maria är snäll, hon dömer inte ut. Men jag jag är för jobbig, jag vet. Och tydligen så jobbar jag jävligt mycket överkropp...?? Hur är detta möjligt?? Aaaany who! Ingen uppföljning förrän till våren om ett år. yeees!! Men då ska jag tydligen bli filmad. kult (plus att det komer vara ett nytt upplägg och jag kommer förodligen vara pretty ovan att leda pass eftersom jag ska vara spinningledig hela hösten....)

 

Kollade på vetenskapens värld precis. Tydligen ska man fasta för att leva längre och slippa alzheimers och hjärt-kärlsjukdomar. Proteiner är dåligt för kroppen, för då reparerar man aldrig sina celler, man bara gör en massa nya, som alla får samma fel och defekter. Och jag blir förvirrad. Om man vill leva länge och må bra ska man alltså fasta med jäna mellanrum. Men är det inte så att om man fastar ställer kroppen in sig på svältläge och så nästa gång man äter så ba lagrar kroppen in allt som extra fett så man överlever nästa svältperiod?? Och jag som tror att jag håller på med något slags muskelbygge, jag måste ju äta mina proteiner!!! Och om man fastar, blir man inte helt fucked up i hjärnan och trött och gör massa fel på jobbet (typ dödar någon). Och om jag skulle fasta, hur funkar det då med träning?? Palla träna och gör av med typ 700 kcal på en timme när man under dagen bara äter typ 200kcal. låter orimligt och farligt och jag kommer svimma. Men känner mig grymt sugen på att testa. Och vill jag ens leva länge och bli riktigt riktigt gammal? Visst, jag ser ju hur jag är typ 95 bast och frisk som en nötkärna, pigg som en 67-åring. Fast jag vet ju att jag kommer dö ung och i förtid med en hjärnblödning efter att ha halkat i badkaret... Så många frågor, men inga svar.. Dessutom gillar jag att äta. Både god mat och nyttig mat. Och onyttig mat. Och träna. Och dessutom säger folk och idioter att man ska äta det men inte det, fast äta det här och inte det där. Äta si och äta så. Blir trött och arg på folk som bara kör massa shortcuts och bryr sig på tok för mycket och gör livet ångestfyllt och jobbigt för oss andra. Samt gnäller på folk som kör den där dieten istället för den här och bla bla bla bla. Och värst av allt är att jag bryr mig och tar åt mig och blir påverkad och provocerad och frustrerad av alla personer som håller på och tycker och propagerar för det här och det där. Och jag vill testa på och kunna saker och må bra och äta gott och svulla och äta nyttigt och va ett hälsofreak och sen inte bry mig alls för att det är coolt att bara va sig själv och va nöjd och glad och må bra och jag kan inte sluta tänka på det häääär.

 

Väl mött