packad

"I get a litte bit bigger but then I'll admit, I'm just the same as I was. Now don't you understnad, that I'm never changing who I am"

Noll dagar kvar. Bara en kort, kort sömnlös natt. Sen bär det av. Jag förstår inte riktigt vad jag håller på med. Är så jävla nervös. Vet egentligen inte vad jag är nervös för. Vet bara att jag har ont i magen och att allting snurrar och att jag darrar på händerna. 
 
Efter en heldeppig gårdag där jag bara vandrade runt på Lidingö och kollade på. Tittade på alla som sprang och var avundsjukast i hela världen. Höll lite extra hårt i startbeviset och ville inte riktigt släppa ifrån mig det till tjejen som stod där och hade köpt det av mig. Ville inte riktigt ge upp och släppa taget. Ett nederlag. (men vad gör det? Nu får jag ju börja om från början bara. Påt igen. En gång till!! Och jag som trodde att jag avklarat det där med att simma i öppet vatten och aldrig mer skulle va tvungen att ta på mig den förbannade våtdräkten en gång tll...)
 
Tur att en kommer på bättre tankar ibland. Låg på mitt vardagsrumsgolv igårkväll och kände hur resfebern totalt tog över min kropp och mitt sinne. Pallar inte. Hur fixa detta? Utan att gå runt i cirklar i min lägenhet och frenetiskt tugga mig på underläppen och tvinna en hårslinga mellan fingranrna. Lite lätt vaggande gång och en stirrig blick. Svaret stavas A L K O H O L. och mycket av det! thank you johan för den briljanta iden!! Resulterade i att jag kunde fokusera på nåt annat än resan, eller inte fokusera på nånting alls... Samt att hela dagen idag har spenderats åt att ha bakisångest istället för reseångest. Är något mer van med att hantera bakfylla än resfeber.
 
Anywho. snart åker jag. Och det ska bli så extremt jäva roligt, läskigt, fantastiskt, sjukt, härligt, kul, spännande, farligt (ja, maja jag lovar att va "försiktig"), skojsigt, festligt, otippat och helt jävla sinnessjukt. Vem är så dum att hen åker ut i stora världen alldeles själv utan att veta vad en håller på med? Jävla pucko.
 
Tur att jag ska möta upp två kändisar i Kambodja så jag kan slappna av en liten stund.
 
Hej då, vi hörs när jag får wifi i landet långt långt borta.
 
Väl mött
 
Ps. sa jag att jag ALDRIG kommer kunna somna ikväll? Har just nu en puls på etthundraåttio och har ett helt jävla tivoli i magen.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0